Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Övre dalarnas landskaps- och bygdetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 STEN DE GEER
eller lågbygdsregion, dit såväl Västerdalarnas bygder som
Hälsinglands kunna föras.
Stora Tuna—Stora Skedvislätten med
Hedemoraslätten utgör ett i hela norra Sverige enastående
slättlandsbäcken, på alla sidor omgivet av storkuperad terräng.
Bäckenets längd är 50 km och bredden 10 à 15 km. Dalälven
söker sig fram över slätten, men har ej haft något att skaffa
med dess uppkomst. Området begränsas i söder av
bergbranter, som höja sig ända till 200 m över slättens yta.
Från dessa branter avskilja sig en rad isolerade bergshöjder:
Bispbergsklack, Fjägeråsen och Djusaberget, som bilda
gränspålar av ett imponerande slag mellan Hedemoras slättbäcken
i söder och slättens huvuddel i norr.
Över slättens lägre och jämnare bergyta har istidens
mäktiga smältvattensälv och senare tiders blygsammare
Dalälv utbrett lager av sand och mjäla, vilka sönderskurits
av greniga, branta nipdalar. Vackrast utbildat är detta
nip-landskap längs Dalälven mitt för Solvarbo by, längs den
milslånga Ljusterådalen och särskilt kring dennas översta
del nära Säter, där nipdalssystemet är över 50 m djupt
nedskuret och utgör »Säters sköna dal». Både öster- och
västerut från Säter har isälven efterlämnat gropiga
sandåslandskap.
På större avstånd från sandåsen täckes slätten av än
finare mjäla och lera. Slättbäckenets utbredning har
bestämt finjordens, och denna har bestämt den odlade
bygdens vidd och form. Hela Tunaslätten är med 300 kvkm
norra Sveriges största jordbruksbygd och omfattar en
tredjedel av Dalarnas odlade jord. Här skördas främst hö,
därnäst foderrotfrukter, havre och potatis, något råg samt
numera blott obetydligt korn. I äldre tider var kornet främsta
sädesslag.
Slättens folkmängd har ökat från knappt 7 000 år 1571
till 44 000 år 1921, eller mer än sju gånger. De gamla
byarna ha bibehållits och äro nu större än någonsin å
Tunaslätten i väster, under det att laga skiftet och
gårdarnas utflyttande övergått Skedvislätten och delvis Hedemora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
