Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Stora Kopparberg» Några ord kring ett månghundraårigt namn. Av Alvar Silow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖKA K OP FARB ER C.
förvärvats av
Bergslaget och utbyggts för
industriella ändamål.
Den tidigast utnyttjade
av dem var Domnai \ s
forsen.
Redan under 1600
talet ägde Bergslaget
här en såg för
uppsågning av byggnadsvirke
för gruvan. Här
grundades nu på 1870-talet
Bergslagets första
industriella verk efter
modärnt mönster,
Domnarvets järnverk.
Läget vid älven med dess
praktiskt taget
obegränsade krafttillgångar och invid den stora
flottleden var det bästa
tänkbara. Den vid denna tid stakade Bergslagsbanan skulle
dessutom passera Dalälven just vid samma plats, varigenom
en utmärkt förbindelse skapades med de järnmalmsrika
trakterna i provinsens södra del.
Verket var också redan vid sitt första igångsättande, år
1878, för sin tid imponerande och bestod av 4 rostugnar,
4 masugnar med tillhörande kolhus, 2
bessemerkonvertrar, 6 lancashirehärdar med hammare, ett stort antal
vällugnar, göt- och grovjärnvalsverk, plåtverk, medium verk,
finverk, mekaniska verkstäder och gjuteri. Det var andra
dimensioner än de små hammarbruken ute i skogsmarkerna.
Under 1880-talet förvärvade Bergslaget ett stort antal utmål
i mellersta Sveriges förnämsta malmfält, Grängesbergsfältet,
vilket numera till hälften äges av bolaget. Förvärvet av dessa
gruvor med deras fosforrika malmer medförde för
järnverket träkolsmasugnarnas ombyggande till koksmasugnar.
PORTRATT AV DISPONENTEN E. J. LJUNGBERG.
Stora Kopparberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
