Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Stora Kopparberg» Några ord kring ett månghundraårigt namn. Av Alvar Silow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA KOPPARBERG 95
produkterna fotade övriga förädlingsindustrierna.
Bergslagets utveckling är i detta hänseende typisk för den
allmänna rörelsen på ifrågavarande område. 1894 grundlades
en sulfatfabrik vid Skutskär för tillvaratagande av avfallet
från sågverket och 1900 på samma ställe en sulfitfabrik
för tillgodogörande av de klenare dimensioner av granvirke,
som erhållas vid skogsavverkningen och som liksom timret
flottas nedför Dalälven. Dessa båda fabriker hava för
närvarande en årstillverkning av nära 50 000 ton cellulosa,
oberäknat biprodukterna harts, terpentin, sprit m. m. År 1900
igångsattes ännu ett verk för skogens förädling, nämligen
det stora tidningspappersbruket vid Kvarnsvedsforsen, den
andra i ordningen av Tunaforsarna. Efter några år
utökades detta bruk med en sulfitfabrik på samma plats. Den
modärna människan är en pappersslukare; man får
verkligen ett starkt intryck därav, då man ser de oavbrutna
mängder av papper, som de sju stora maskinerna vid
Kvarnsveden dag och natt spy ut och som sedan rulla
bort till olika delar av jordklotet. 60 millioner kilogram
papper tillverkas här årligen — det blir en god mansbörda
för varje svensk medborgare, och dessutom kan samma
INSÄTTNING AV VED I KOLUGN, BYSJÖVERKEN, ST. TUNA SIN. Stora Kopparberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
