Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdsrörelsen i Dalarna. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMBYGDSRÖRELSEN I DALARNA 121
avbilda och nedskriva allt detta, han måste sannerligen vara
besjälad av den kärlek, som »fördrager allt och hoppas
allt». I skrivande stund är redan en betydande del av
det planerade arbetet utkommen. Fjorton volymer om i
genomsnitt 200 sidor med omkring 150 illustrationer i
vardera, det är siffror, som vore värdiga ett
konversationslexikon, och det är ändå bara ett gott stycke till vägs, som
den outtröttlige vandraren hunnit. Hur Forsslund gått i
land med ett sådant företag är i flera avseenden värt att
grubbla på. För det första är det nödvändigt att göra klart
för sig, hur mångkunnig en person måste vara för att kunna
leverera en värdefull landskapsbeskrivning, som omfattar
såväl naturvetenskapliga som historiska, etnografiska och
språkvetenskapliga spörsmål. Den relativt rikliga tillgången
på specialundersökningar, åtminstone på vissa av dessa
områden, möjliggör å ena sidan arbetet, men ökar också
författarens ansvar och arbetsbörda i icke ringa mån. Och likväl
är denna bok skriven av en diktare, som aldrig varit van att
arbeta med »Lesefrüchte» utan med självupplevat; så gott
som varje rad är fotad på iakttagelser i fältet. När Forsslund
började sitt arbete med dalabeskrivningen, var han redan av
natur och ohejdad vana en tränad vandringsman. Från den
stunden blev han en nomad. Så fort snön smält och tjälen
gått ur jorden, lever han på resa, oftast på vandring i ordets
egentligaste bemärkelse. Han bär sin ryggsäck i ur och skur,
tills höstmörkret och den första snön driva honom hem
till skrivbordet. Den stora Dalälvsboken karaktäriseras av
i stort sett samma drag, som prägla Forsslunds rent
skönlitterära författarskap; en stark och outtröttlig hänförelse,
som ibland pressar ut skildringen till en bredd och
detaljrikedom, vilken frestar läsarens tålamod, är ett
genomgående drag hos honom. Vid närmare betraktande kan
man ofta göra den iakttagelsen, att de skenbart obetydliga
ting, vid vilka författaren till synes alltför länge uppehåller
sig, till sist visa sig äga en oanat väsentlig betydelse. Han
har en förmåga att se det stora i det lilla, som är hans
kanske mest egenartade särdrag som diktare. I ett arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
