Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södermanlands natur av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längs dalens södra sida reser sig Kolmårdens gamla
jordbävningsbrant som en tre mil lång, mörk vägg. Nedanför
densamma slingrar sig den sävbräddade ån trögt fram
genom den leriga slätten, som, vilande på ett sjunket parti
av jordskorpan, sakta stiger mot norr, försiktigt övergående
i ett kuperat skogslandskap. Kiladalen, som rätteligen efter
de olika orterna också bör kallas Lunda-, Tuna- och
Nyköpingsdalen, är en ung bygd. Den har en gång utgjort
en havsvik, som ännu så sent som vid bronsålderns slut
nådde upp till trakten kring Kila kyrka. De lägsta delarna,
från Lunda österut, torde ännu i historisk tid ha legat
under vatten. Längs stränderna av denna forntida
motsvarighet till Bråviken levde dalens första bebyggare, som lämnat
talrika minnen efter sig i form av hällristningar, gravhögar
o. d. Redan i förhistorisk tid var sannolikt den långa
dalgången en viktig
infartsled till landets
inre, och mer än
en gång torde dess
befolkning av
fientliga härar tvingats
ta sin tillflykt upp
på de vilda
Kolmårdsbergen, där
de med större
framgång kunde bjuda
inkräktarna
spetsen. Nu går stora
landsvägen
mellan Stockholm och
Norrköping fram i
densamma, och
bilar och bussar fräsa
förbi varandra
under en gloria av
damm, medan
cyklister och fotgängare
 |
| FRÅN SJÖLANDSKAPET I HJÄRTAT AV SÖRMLAND. D. Samuelson foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
