Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland / 62 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland av Bertil Waldén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gracilt mästerverk,
ett av domens
vackraste konstminnen.
En annan,Karl
Karlsson Gyllenhielm,
har flyttat in i eget
kor, där väggarnas
bataljscener i stuck
tälja riksamiralens
bragder och de
rostiga bojorna på
gallergrinden minna
om fångenskapens
långa och tunga år.
I gravkapellen
spelar stormaktstidens
pompa för full
orkester i prunkande
barockmonument, i
epitafier, vapen och
fanor från
storståtliga likprocessioner.

JÄDERS KYRKA, OMBYGGD I HOLLÄNDSK RENÄSSANS PÅ INITIATIV AV AXEL OXENSTIERNA, SOM FÅTT SIN GRAVPLATS UNDER HÖGKORET. Ur Antikv. topogr. arkivet.

De efterreformatoriska århundradena kunna icke i fråga
om den kyrkliga arkitekturen i Södermanland uppvisa
insatser, som förmå mäta sig med medeltidens. De flesta
församlingar torde vid den nya tidens inbrott ha besuttit en
mot sina anspråk svarande gudstjänstbyggnad; endast i
undantagsfall blir det under 1500- och 1600-talen fråga om mera
omfattande ny- och tillbyggnader. Först under 1700-talet
befinnes en och annan medeltidskyrka otidsenlig och ersättes
av ett mot tidens arkitektoniska ideal mera svarande tempel.

1500-talet med reformation och kyrkoreduktion, inrikes
stridigheter och knappa resurser är en tid, då man varken
har lust eller medel att tänka på kyrkorna. Det blir i stället
århundradet för den nyrika kungamaktens byggenskap: i
Nyköping, Gripsholm och Eskilstuna växa upp Vasaslott,
ofta nog av raserade klostermurars tegel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>