- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
101

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eriksberg, ett sörmländskt stormansslott av Gustaf Upmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stodo bondeståndet nära, eller — under en något senare
tid — brukspatroner och folk av borgerlig härkomst.

Begreppet svenskt lantslott eller herrgård hör liksom
hemma i Södermanland, vare sig vi tänka på ett verkligt
slott, en stor, vit byggnad av sten i två eller tre våningar
med rikt fördelat säteritak, omgiven av flera par
symmetriskt belägna flyglar samt en park med höga lindalléer,
eller vi tänka på en liten herrgård under rött tegeltak med
gårdsplanen omgiven av ett par flyglar och blickande ut
över en glittrande insjö.

Södermanland rymmer inom sina gränser ett mycket
stort antal dylika gårdar, präktiga slottsegendomar och
hemtrevliga herrgårdar med en prägel av solid vederhäftighet,
som vittnar om generationers arbete och kärleksfulla
omvårdnad, många med en historia, som återspeglar
fäderneslandets öden såväl under glansperioder som under hårda
krigstider och nödår.

Vi skola här nedan i korthet söka giva en skildring av
ett av Södermanlands präktigaste herresäten, Eriksberg i
Stora Malms socken, ett par mil sydost om Katrineholm,
sedan år 1778 fideikommiss och för närvarande tillhörande
en medlem av den friherrliga Bondeätten, hovjägmästaren
frih. Carl Gotthard Bonde och hans maka, född Thott.

Eriksberg bär sitt namn efter riksrådet friherre Erik
Karlsson Gyllenstierna († 1657), inom vars släkt godset, som
tidigare kallats Pinntorp eller Pinnatorp, hade gått i arv
alltifrån början av 1500-talet. — Ovan slottets portal åt
parksidan sitta Erik Gyllenstiernas och hans makas, fru
Beata von Yxkulls, vapensköldar, och under dessa läses
årtalet 1660, vilket torde angiva, att den kraftfulla fru
Beata, som i tio år överlevde sin herre, varit den som lät
fullborda den av maken påbörjade byggnaden.

Fru Beata von Yxkull är känd under namnet
Pinntorpafrun, d. v. s. frun på Pinntorp, och en tradition, som dock
icke kan följas längre tillbaka än till omkring mitten av
1700-talet, har velat påstå att fru Beata fått detta namn
därför att hon pinade sina underhavande. Senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1927/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free