Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sörmlandsgården och dess folk av Julia Svedelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖRMLANDSGÅRDEN OCH DESS FOLK 121
Först se vi några nunnor med fru Kirmundi i spetsen
komma från det närbelägna Vårfruberga kloster för att
stryka läkesalva på ett huggsår, som en av gårdens män
erhållit i ett handgemäng. År 1229 skänktes Edeby till
Vårfruberga kloster som dess första donation. Under tre
hundra år stannade gården i klostrets ägo.
Klostret låg en bit från Edeby vid Fogdö kyrka. Magnus
Ladulås flyttade det närmare Mälaren, till Kungsberg, där
tydliga murrester ännu finnas kvar. På väg till Edeby
gingo nunnorna förbi Rällingeborg, där Ingjald Illråde en
gång brände sig inne med sin dotter och sitt husfolk.
Den historiska forskningen har under en senare tid
blivit osäker på om Rällingeborg varit annat än ett vanligt
vikingafäste. I det traditionsärvda bygdemedvetandet råder
dock intet tvivel om att Rällingeborg verkligen varit
Ing-jalds borg.
År 1527 stängdes för alltid Vårfruberga kloster. Den
sista abbedissan fru Mereta och klostrets övriga invånare
fingo lämna stillheten och åter vandra ut i en orofylld
värld.
Även Edeby gick nya öden till mötes. Kung Gösta skänkte
gården som tröstegåva till fru Märta Sparre, änka efter en
av hans amiraler. Några tiotal år senare gifte sig en annan
Märta Sparre ined slottsloven i Reval, herr Anders Larsson
Cruus. Sedan tillhörde Edeby den släkten i över 250 år.
Dess historia har jag en gång läst på kistor under Helgarö
kyrkas golv.
Under en kyrkorestaurering i slutet av förra
århundradet uppbröts stengolvet. Sexton kistor lyftes upp ur det
unkna gravvalvet, och solen fick än en gång lysa på
dyrbara kopparkistor med silverornament och inskrifter.
»Genom gravkorets glugg susar än en gång
en vindils sång
om Edeby gamla minnen.
Om dugande männer med mod i barm,
med kraftig arm
och ärliga svenska sinnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
