Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertörn av Nils Edén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 NILS EDÉN
Botkyrka är en av de ärevördigaste i Södertörn. Även
om namnet — Botvidakirkia — icke betyder att den
grundlagts av Sörmlandsaposteln Botvid, utan endast att den
enligt legenden är uppbyggd över hans grav, och även om
man ställer sig frågande till årtalet 1128 i ett par
ankarknutar på tornet — så vittna dock gråstensmurarna om
en ålder, som sannolikt går tillbaka till 1100-talet, och de
tunga kyrkogårdsmurarna med portar av tegel förstärka
det djupa intryck, som detta gamla gudshus redan utifrån
måste göra. Det inre smyckas av ett märkligt altarskåp
från Antwerpen, tillverkat omkring 1500, av talrika
»huvudbanér» och epitafier, minnande om adelsherrar från
socknen, och av en gustaviansk läktare; här hava alltså
samlats kyrkoprydnader från vitt skilda tider. — Salems
kyrka är i sitt nuvarande yttre skick vida yngre och äger
ej heller i sitt inre några märkligare konstföremål, men
själva resningen och läget på en lummig sluttning vid den
vackra Bornsjön göra den till ett mönster av lantlig
from-hetsidyll.
Så långt det gamla Öfra Tör, det nutida
övergångsområdet inom Svartlösasocknarna. Det är tid att övergå till
Ytra Tör, det mera orörda landet inom Sotholms härad.
Huvudvägen ned över Hanveden går ut genom Skanstull.
Men redan vid Enskede viker en väg av åt öster till Tyresö,
den avskilda kustsocknen längs Erstaviken, som för övrigt
kan nås även per båt från Saltsjöbaden. Vilken väg man
än väljer, är Tyresö värt en sådan särskild avstickare. Här
bryter sig den kärvare skärgårdsnaturen med park och
åkerjord från inlandet i en egendomlig charm.
Tyresölandska-pet, det är främst sådana härliga bilder som prins Eugen
förevigat i sina besjälade ungdomsverk, kända och kära
för varje svenskt sinne. Men det är också oländiga
klyftmarker, där älgen har hemvist, och ensliga, stenfyllda
bergsjöar med strömfall, som sedan århundraden brukats för
såg och kvarn (Stensjön, Stensjödal). Och i centrum ligger
det gamla slottet, omtalat redan under medeltiden samt
utbyggt över grundmurar från denna tid av Gabriel Gustafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
