Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karta över Södermanland under 1300- och 1400-talen. Utarbetad av Magnus Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Saltsjösidan väster om den nuvarande kanalen; den lilla insjön
Maren var då stadens hamn.
Gränserna för våra urgamla härader äro i stort sett desamma än i
dag. Den gamla indelningen i hundare skiljer sig sålunda från den
nuvarande endast genom att Villattungen, som redan då utgjorde en i
viss mån självständig del av Öster-Reks hundare, nu efter tillägg av
socknarna Årdala, Flen och Forsa från Uphunde blivit ett särskilt härad
(Villåttinge) och att de båda Enhörnasocknarna jämte Taxinge, som då
tillhörde Öknabo hundare, nu överförts till Selebo härad.
Landskapet räknade omkring 110 kyrkor, och av dessa medeltida
helgedomar återfinnes märkligt nog icke mindre än ett 70-tal — i mer eller
mindre förändrad gestalt — bland nutidens Sörmlandskyrkor. Några
stå nu öde, såsom Nyakirkia (Nykyrka) och Spiællevika (Spelvik), andra
återfinnas såsom ruiner, t. ex. Birkevik (Björkvik), som ersatts av en ny
kyrka ett stycke ifrån den gamla, Kernbo och Ærem (Ärja) vid
Mariefred. Av den senare liksom av Öfra Höle finnas nu endast några smärre
lämningar, och församlingarna ha upphört att vara självständiga.
Av de gamla socknarna ha några uppdelats: det gamla Vikingakir
har blivit till Västra och Östra Vingåker, från Tuna vid Nyköping har
avskilts en självständig socken, Tunaberg, och ur Östra Hanunge har
Tyresö utbrutits som en ny socken. Skärgårdssocknarna Nämdö, Utö,
Muskö och Torö äro likaledes av yngre datum.
I allmänhet igenkänner man också ganska lätt de gamla namnformerna.
Somliga namn, t. ex. Floda, Kila, Lunda m. fl., äro helt oförändrade, hos
några är stavsättet endast obetydligt förändrat, t. ex. Sværta, Ödzmo,
Ærla, Lijd, Sætirsta (Sättersta) m. fl., under det att andra fått en ganska
förändrad form, exempelvis det förut nämnda Vikingakir (Vingåker),
Ludgudavi (Ludgo), Thyrstabergha (Tystberga), Botvidakirkia (Botkyrka),
Livæhæradh (Härad), Bughastaf (Bogsta), Mædhalösa (L. Mellösa). I några
få fall har namnet helt ändrats, t. ex. Vanthöör (Brännkyrka), Gambla
Kloster (Fogdö) och Ulvildokirkia (Överselö).
Av hundarenamnen är det endast Öfra och Ytra Tör som ändrats,
det förstnämnda till Svartlösa härad, det senare till Sotholms härad,
alla de andra äro lätt igenkännliga, möjligen med undantag för Sylbo
hundare, som motsvarar Selebo härad.
Utom den del av Stockholm, vilken då liksom nu hörde till
landskapet, fanns på denna tid fem städer, vilket bevisar att Södermanland
redan då var tätt bebyggt och av stor betydelse inom riket.
Ehuru en liten stad var Strængenæs dock landskapets medelpunkt, dels
på grund av att hit voro förlagda de årliga landstingen, gemensamma
för hela Södermanland, dels därför att ärkebiskoparna här hade sitt säte.
Domkyrkan och biskopsresidenset (nuv. läroverkshuset) tillhöra de få
byggnadsminnen, som ännu kvarstå från denna tid.
Nyköpung var näst Stockholm den mest betydande handelsplatsen. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
