Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigtunas underjordiska arkiv av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitalis såg vid sitt besök en enda vandrare, »som såg vis
ut som Achitopel och var förmodligen en Rådman»; i våra
dagar är det ej otänkbart att finna amerikanska turister
med goggles och Bædeker gå omkring i ruinerna och samla
souvenirer i form av kiselstenar. Vildsenapen har
försvunnit från gatorna, och torget grönskar ej längre — det ha
bilarna styrt om. På höjderna omkring staden, där
fordom endast dess äldsta invånare sovo under sina låga
gravkullar, resa sig nu modärna bildningsanstalter, vittnande
om strävanden, som gott trivas i hägnet av de gråa, allvarliga
ruinerna.
Men även på ett rent påtagligt sätt håller det forna Sigtuna
på att stå upp ur grönskan. Den svenska kulturhistoriska
forskningen, som lyckats lösa så många dunkla problem från
det förgångna, har haft flera anledningar att rikta
blicken mot den idylliska Mälarstaden, och arkeologernas
spadar ha de senaste somrarna varit i livlig verksamhet här.
Oanat talrika och värdefulla äro de fynd, som därvid gjorts;
Sigtunas »svarta jord» torde kunna betecknas som en av
vårt lands förnämsta arkeologiska guldgruvor.
De historiska förutsättningarna för Sigtunas
grundläggning skola här icke närmare vidröras; vi nöja oss med
att konstatera, att staden vid 1000-talets början uppstått
genom Olov Skötkonungs åtgöranden såsom en centralort
för den nya kristna lärans anhängare, varvid det plötsligt
avfolkade Birkas handel överflyttades hit. Intet talar för
annat än en sporadisk tidigare bebyggelse på platsen. Den
stora massan av fynd och de kvarstående minnesmärkena
äro icke äldre än från tiden omkring år 1000, om man
undantar några romerska bronsmynt från omkr. 300 e. Kr.,
en oval eldslagningssten och en från litteraturen känd
guldbrakteat från folkvandringstid, funnen här vid slutet
av 1600-talet.
De vittnesbörd om stadens forna betydelse, vilka tidigast
sysselsatt fantasi och forskning, voro helt naturligt de åldriga
kyrkoruinerna, vilkas smala portar och skottgluggsliknande
fönster visade, att de varit fästningar lika mycket som Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
