Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildmarksveckor på Gåsen av Sven Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 SVEN THULIN
En mera förnämlig, d. v. s. mindre vanlig fågel fingo
vi stifta en flyktig bekantskap med, då fjällpiparen tvenne
gånger korsade vår väg, dels nära Gåsen, dels närmare
Helags, båda gångerna två flygvuxna ungfåglar. Fåglar,
som vi mycket ofta återsågo, voro ängspiplärkan och
sten-skvättan. Intressantare var det att några gånger stöta på
den vackra och orädda snösparven och på nära håll
iakttaga de skarpa övergångarna mellan svart och vitt i hans
teckning.
Långt bort över Gåsåns dalgång hörde vi en gång
korpens karaktäristiska »korr, korr». Men ej en enda gång
sågo vi någon fjällvråk avteckna sig mot himlens blå. Och
det fast vi många gånger passerade fjällbranter, där han
borde haft idealiska häckplatser och där vi bara väntade
att få se honom lyfta. Nu fanns han någon annanstans —
kanske hundratals mil härifrån — där bordet var dukat
med hans livrätt, lämlarna.
Nödda och tvungna måste vi några dagar efter
ankomsten till Gåsenstugan återvända till Handöl för att
avhämta en där kvarlämnad tredjedel av vår 75 kg tunga
packning. Förgäves hade vi i Handöl före vår start sökt
uppbringa en bärare, som kunnat göra oss sällskap eller
komma efter. Nu hade vi verkligen föga lust att larva ned
igen samma väg vi kommit bara för att bära upp nya
bördor. Dessutom var situationen något komplicerad. Det var
absolut onödigt att min hustru deltog i denna
tvångsexpedition, men å andra sidan — vågade vi lämna henne
alldeles ensam i två dygn mitt i ödemarken på 1 200 meters
höjd? Vi diskuterade saken redan vid vårt första
sammanträffande med Staffan Norberg. Tänk, om någonting skulle
hända medan vi två voro borta!
»Det händer ingenting i fjällen — absolut ingenting!»
var hans trygga och lugnande svar.
Min hustru hade alls ingenting emot att stanna kvar
ensam ett par dagar i denna händelselösa tillvaro. Och
därvid blev det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
