Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistliv och kanadensiska kanoter av T. Hilding Svartengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTLIV OCH KANADENSISKA KANOTER 225
ligt kanotland. En blick på kartan visar det omedelbart.
Man behöver bara till jämförelse titta en smula på Europas
övriga länder för att få klart för sig, vilken säregen och
värdefull skatt Sverige äger i sin rikedom på sjösystem,
vilka lätt kunna sammanlänkas och bilda intressanta
färdleder genom kulturellt givande och på naturskönhet rika
bygder.
Det är kanske en överraskning för många, att man kan
paddla så gott som hela vägen tvärs över Skandinavien från
Oslo till Stockholm, från Falun till Göteborg, från Laxå
till Stockholm, från Stockholm till Halmstad, tvärs genom
Kronobergs län från Ryd nära Blekingegränsen, från Emån
upp till Linköping med vidare möjligheter åt diverse håll,
för att nu inte tala om alla de kortare turer på 10 a 20
mil, som man kan göra i västra Västergötland, i
Dalsland, Värmland, Östergötland och Sörmland. Härtill komma
också de norrländska vattensystemens många betydande
möjligheter, ehuru det är förenat med åtskilligt större
svårigheter att knyta dem samman.
Genom dylika kanotfärder får man se det svenska
landskapet ur en ny synvinkel. Vattendragen ha under den
senaste tiden upphört att vara vattenvägar: nu slamrar man
fram på järnvägarna eller susar hän längs landsvägarna,
och om landskapet sett från vattendraget förblir man
okunnig, till men för en allsidig uppfattning av svensk natur.
Genom att välja kanotlederna i stället för de vanligare
färdvägarna får man alltså en annan blick över
turistlederna, men man får också se åtskilligt, som tåg- eller
bilfararen aldrig kan komma i kontakt med. Mellan
Vänersborg och Uddevalla finns t. ex., okänd för de flesta, en
liten kanalled, som bjuder på så mycket efter västsvenska
förhållanden vackert och storslaget, att man har glädje av
den i sju gånger sju söndagar. Hur många ha sett eller
ha med de vanliga trafikmedlen möjlighet att se
Halvars-noren och Söderälgen och alla de andra ståtliga sjöarna i
västra Västmanland eller de tusen idyller, som Östergötlands
och Sörmlands vatten erbjuda?
15. Svenska turistföreningens årsskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
