- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
241

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kebnekaise och de Heliga bergen av Björn Collinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KEBNEKAISE OCH DE HELIGA BERGEN 241

förknippade med rika stämningsvärden och som fortare än
andra ord bli fördunklade till sin innebörd. Ett dunkelt
ortnamn kan mången gång formligen framtvinga en
tolkning, och om det vill sig riktigt illa, blir man nödsakad
att för kunskapstörstens stillande uppdikta en hel berättelse
eller en etiologi, som det heter på de lärdas språk.

Må dessa reflexioner tjäna som en valhänt ursäkt, då ett
stycke ortnamnshistoria lägges fram för årsskriftens läsare!
Det gäller närmast att söka reda ut hur vårt lands högsta
fjäll har fått sitt namn; uppsåtet torde väl möta förståelse
hos de många, som varit på ort och ställe, däri inräknade
jämväl de som redan tro sig veta besked om hur saken
förhåller sig.

Kebnekaise betyder som bekant »kittel-fjället»; här ha vi
en fast punkt att utgå ifrån, när vi vilja komma
namn-givningen på spåren. Vi böra dock skynda oss att tillägga,
att kaise i lapska språket inte betecknar vilket fjäll som
helst, utan ett brant, spetsigt, kägelformigt fjäll, eller vad
tyskarna kalla ett »horn». Lapparna ha ursprungligen lånat
ordet kaise ur våra förfäders språk; det finns bevarat i
isländskan och betyder där »spjut». Skillnaden i betydelsen
förefaller måhända skäligen stor, men de fornnordiska
skalderna tvekade inte att kalla oxens spetsiga horn för »spjut»,
och för deras fantasi innebar det ej något djärvt språng
att med samma ord döpa även en vass fjälltopp, en
»syl-topp», en »spiketind», en »pigg», en »pik» eller ett »horn».

Men Kebnekaise ser inte ut som ett kaise i lapsk mening,
från vilket håll man än nalkas det. Och en kittel liknar
det inte heller. Själva fjällets yttre skepnad tycks sålunda
inte ge oss någon upplysning om hur namnet har
kommit till.

Också Kebnekaise har sin etiologi; den återfinnes i
årsskriften 1896, sid. 288. Berättelsen om lappen, som tappade
sin kittel utför branten, lever ännu i folkmun, men
egendomligt nog är den förlagd till platser, där lappar aldrig ha
flyttat vare sig med kittlar eller med andra bohagsting.

En ny förklaring av namnet Kebnekaise har tillkommit

16. Svenska turistföreningens årsskrift 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1927/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free