- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
251

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från gränsen mot Finland av Erik Bergström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN GRÄNSEN MOT FINLAND 251

Den resande, som kommer söderifrån, har i huvudsak
tvenne vägar att välja på, om han vill söka sig mot
gränsen till Finland. Den genaste vägen tar av från Boden.
Då Abiskobesökaren letar sig den kända leden efter
Riksgränsbanan mot nordväst, följer Finlandsresenären i stället
Haparandabanan österut. Man har icke farit långt efter
denna väg, förrän det märks, att man närmar sig ett nytt
kulturområde. Omedelbart efter det järnvägen gått över
Råne älv, kommer man till Niemisels station; ordet niemi
är finskt och betyder näs eller udde. Och ytterligare några
mil framåt, i Kalixälvens dalgång, möta två nya namn av
främmande klang. På västra sidan av dalen ligger Morjärvs
station, där banan en lång tid hade sin ändpunkt, och efter
den vackra passagen över älvens bägge grenar når man på
östra sidan Räktjärvs lilla hållplats. Vad dessa namn i sin
helhet betyda är ej gott att säga, men den sista
sammansättningsleden -järv är en form av det finska järvi, som
betyder sjö.

Trots förekomsten av de finska namnformerna är
emellertid bygden utmed Kalixälven rent svensk. De finska
namnen torde närmast få betraktas som rester av en
ursprungligen lapsk och sedermera finsk, forntida bebyggelse
i dessa trakter, vilken nu helt gått upp i den svenska.
Först åtskilligt längre österut kommer man in i det finska
språkområdet. I stort sett är det skogsälven Sangisån, som
utgör skiljelinjen mellan svenskt och finskt. Från
Lappträsks station börjar finskan behärska konversationen i
järnvägskupéerna, och så blir det allt framgent till resans slut.
Det förvånar då kanske en och annan att mitt inne i det
finskspråkiga området träffa sådana namn som Kärrbäck,
första stationen efter Lappträsk, och Lomkärr och
Bäverbäck mera åt Haparandahållet. Dessa äro emellertid
konstprodukter, tillkomna i samband med järnvägslinjens
framdragande och uttryck för en syn på de svensk-finska
namnspörsmålen, som numera icke har någon resonans. I
dagligt tal heter det Keräsjoki, Kukkola och Vojakkala.

Bortom Kärrbäck går banan fram över ett öde land av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1927/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free