Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett stycke kulturhistoria ger oss Sigfrid Leander i skildringen »Blekinge båtsmän». Ruth Nelson bidrar med en uppsats om blekingska spetsar och fransar.
Upplands fornminnesförenings tidskrift, red. av Oskar Lundberg, vänder sig huvudsakligen till den akademiskt bildade publiken och intar därigenom en plats för sig. Det är en förnämlig volym, vars första avdelning innehåller uppsatser av Nils Edling, August Hahr m. fl. varefter följer ett flertal litteraturanmälningar. Andra avdelningen utgöres av Gunnar Gihls akademiska avhandling, »Sigtuna och Norrsunda».
Till sin läggning halvt vetenskaplig är Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening, som inledes med William Andersons »Östergötlands tornkyrkor». Av arkeologiskt intresse är Arthur Nordens »Ringstad och Götaverket». Häftet, som för övrigt innehåller en litteraturförteckning samt kulturhistoriska bidrag av Bengt Cnattingius, avslutas med en serie kulturhistoriska bilder.
Till samma grupp som ovanstående kunna även räknas de båda småländska fornminnesföreningarnas publikationer: Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening N:r XIV, red. av Manne Hofrén, samt Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening N:r VIII. Bland uppsatserna i den förstnämnda märkes Mårten Stenbergers »Anteckningar om Gråborg»; Ölands största fornborg och sannolikt den största ringborgen i Skandinavien. I den sistnämnda tidskriften, som inledes med Otto v. Friesens »Två fornsmåländska bygdenamn», dominera språkvetenskap och arkeologi.
En tredje Smålandsförening med hembygdskunskap och hembygdsvård på sitt program är Hyllen-Cavalliusföreningen. Den småländska bibliografi av O. Cappelin, som utgör huvudparten av den nyligen utkomna årsboken, är synnerligen värdefull.
Till den kulturhistoriska gruppen hör även Bidrag till Södermanlands kulturhistoria, utg. av Södermanlands fornminnesförening genom Karl Karlsson Leijonhufvud. Föreliggande häfte, Del XXI,utgör en skildring av Strängnäs hospital genom tiderna.
Från Halland föreligger en hembygdsbok, Vår bygd, utg. av Hallands hembygdsförbund, vilken innehåller korta, sakrika uppsatser i arkeologi och kulturhistoria.
Norra Vättersbygden har en gäng inspirerat Heidenstam till några av hans vackraste dikter. Den karga ödemarksstämningen i Tivedsskogarna är oss välbekant: »Här spökar vid pipande myggors dåns den tid som före människan fanns». Mellan Tiveden och Tylöskogen rymmas också leende idyller och en åldrig och rik kultur. »För att väcka, stärka och vidmakthålla intresset för både natur- och kulturlivet härstädes» bildades 1925 på initiativ av Askersunds museinämnd Norra Vättersbygdens hembygdsförening. Från denna trakt finns ett rikt material att tillvarataga, och föreningen är att lyckönska till sin nyss utkomna tidskrift.
Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift för 1926 är ännu ej fullständig, men de tre hittills utkomna häftena vittna gott om den livskraftiga föreningens verksamhet.
Av serien Bonniers hembygdsböcker ha under året tre nya häften utkommit, nämligen N:r 7: Blekinge av Nils Kroon, N:r 10: Göteborg av Agda Norin och N:r 15; Närke av JOSEG GRALÉN. Då dessa böcker äro avsedda som komplement till geografiundervisningen i folkskolans lägsta klasser, bör naturligtvis språket vara så lättfattligt som möjligt. Det kan ifrågasättas huruvida barn pä detta förberedande stadium kunna ha någonnytta av exempelvis den karta, som förekommer, på sid. 9 i Närkeboken och har till underskrift »Sannolika förkastningslinjer i Närke».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
