- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
331

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Å andra sidan bör man akta sig för att sätta likhetstecken mellan lättfattlig och
pjollrig. Barn äro i det avseendet känsligare än man tror.

En utmärkt skildring av Sigtunas uppkomst och utveckling ger
docenten Bengt Thordeman i häftet N:r 6 av Svenska kulturorter på
Norstedt & Söners förlag. Boken illustreras av ett 30-tal vackra fotografier
av d:r H. Wåhlin och avslutas med en litteraturförteckning över Sigtuna.

Lindblads förlag har utsänt en ny del av sina hembygdsböcker,
nämligen Västerbotten. Arbetet innehåller många förträffliga uppsatser, bland
vilka blott må framhållas professor K. B. Wiklunds utomordentligt
intressanta Lapplandsskildringar. Som önskemål beträffande denna
bokserie står dock fortfarande: mera plan och reda i fråga om utgivningen.

En klar och redig karta med titel Bergvalls hembygdsatlas 1 har
utkommit på Magnus Bergvalls förlag. Atlasen, som utarbetats av
kartredaktör M. Lundqvist och läroverksadjunkt O. Moberg, fyller väl sin
uppgift som komplement till hembygdsundervisningen i skolan.

En hembygdsbok som skänker odelad glädje är Elisabeth
Bergstrand-Poulsens Värendskvinnor från Långasjö socken i bilder och ord, utgiven
på Norstedt & Söners förlag. Det är inte något digert arbete. Det
består av ett 10-tal vackra akvareller och 21 textsidor i stor oktav. En
koncentrerad sockenbeskrivning alltså. Förf. skildrar livet i sin hembygd
sådant det tedde sig för kanske ett 20-tal år tillbaka. Hon minns
Långasjö som ett »fridfullt och fjärran land, befolkat av stillfärdiga och
tystlåtna människor». Akvarellerna återge några skönhetsintryck från förf:s
barndom. Hon målar »Bruden» som stod på förstutrappan en tidig
sommarmorgon iklädd sin svarta brudklänning med vit silkeschalett, de
blåklädda »Kristihimmelsfärdsflickorna», interiörer från bondgårdar i
Långasjö. »Det låg ett sken av trygghet och lycka omkring folket
därhemma», säger förf., och hon kan inte underlåta en vemodig jämförelse
med den nya tiden, som berövat människorna något av det hon anser
värdefullast, nämligen innerlighet.

Det kan inte hjälpas att man vid första bekantskapen med Boken om
Sunnerbo av Ljung Granskog och Wild Ödeskog blir en smula orolig
och betänksam. Av titelbladet framgår att arbetet är avsett som ett
fragment till en häradsbeskrivning. Detta fragment utgör icke mindre
än 331 sidor. Vid närmare granskning av den digra volymen blir man
avväpnad av författarnas anspråkslöshet och hängivna kärlek till
hembygden. I företalet påpekas, att »nxycket, som verkligen bort komma
med, måste läggas åt sidan och att det är detta urval och inskränkande
som vållat de största svårigheterna». En ännu strängare sovring hade
nog varit önskvärd. Likaså ett register som möjliggjort en överblick av
det hela. Men utan tvivel ger oss boken ett stycke kulturhistoria från
de olika socknarna i Sunnerbo härad.

»Kring Hornborgasjön, en försvinnande .s/ö» heter en på Wahlström
& Widstrands förlag utkommen bok av Harald Schiller. Om
Hornborgasjöns vara eller icke vara har länge stått en strid. Markägarna ha
velat utvidga sina åkrar och skydda sig mot översvämning, och så har
den ena sänkningen följt på den andra. Nu lyser sjön bara som »en
smal gråvit strimma, som blir allt mindre och mindre ju längre
sommaren lider», och det rika fågellivet kring stränderna har tystnat. Förf.
ger först en översikt av sjöns geologiska utveckling och övergår därefter
till en skildring av bebyggelsen med stöd av arkeologiska fynd. De
talrika stenåldersgravarna och runstenarna vittna om att här är en
urgammal bygd. En man som ända sedan 1872 varit bosatt vid
Hornborgasjön och således i mer än 50 är kunnat följa dess växlande öden
är Jesper Swedenborg, känd som en framstående jägare och ornitolog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1927/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free