Svenska Turistföreningens årsskrift / 1928. Värmland / 24 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands natur i geologisk belysning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klarälvsdalen vid Fastnäs. Dalgången går fram genom landskapet som en jämnbred jätteskåra. C. G. Rosenberg foto.

Stavnäs kyrka och den vid Kila kyrka. Från dessas krön har
man hänförande utsikter över det omgivande landskapet. En
utsikt sådan som den från glinten vid Kila kyrka ut över
Harefjorden söker sin like som måleriskt mästerverk.

Öster om det hyperitförande gnejsstråket uppbygges
berggrunden främst av graniter, vilkas massformiga byggnad
givit upphov till mera rundade terrängformer än inom västra
Värmland med dess långsträckta ryggar och sänkor. Det
är en helt annan, men ej mindre vacker landskapstyp, som
möter resenären när han från Värmlands gnejsområden
kommer över till granitterrängerna. Det är ett landskap med
jämnare och, om man så vill, lugnare struktur än det övriga
Värmland. Dessa stora skiljaktigheter mellan de östra och
de västra delarna av landskapet ha även fått sitt uttryck i
folklynnet. Östvärmlänningen är tystare och lugnare än den
livliga västvärmlänningen.

Inom granitområdena i östra Värmland träffas smärre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>