Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands hemslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 ANNA WETTKHGHKN BEHM
böckerna för detta år, att ingen i häradet fanns, som kunde
göra en likkista. Författaren drar i tviYelsniål, huruvida
kvinnorna då »ens i de bättre häraderna kunde förfärdiga
åt sig sjelfwa väfnad af ylle och linne i 2 och 3 skaft. Att
det stod så illa till i alla härader vill man dock icke förmoda».
Fernows egen erfarenhet från en senare tidpunkt visar
däremot på en rask utveckling av hemslöjden. Mot slutet av
1700-talet »har manfolkens idoghet så tilltagit, alt det icke
allenast är värdt beröm utan, snart sagdt, förundran. Många
hafwa gått så vida, isynnerhet i konsten att arbeta i trä och
järn, att de ock på sitt sätt kunna passera för duktiga mästare,
oaktadt de tagit det alldeles af sig sjelfwa. Det fattas en del
av dessa ingenting mer än uppmuntran, att de skulle blifwa
stora, hvar i sin konst. Till klensmeder tycks en stor del
vara liksom födde.»
Vid samma tid hade de kvinnliga slöjderna gått framåt,
så att på 1770-talet allmogen sällan köpte någon väv »om
icke till grannlåt». Kvinnorna ha lärt att väva dräll och
damast, förutom enklare vävnader, och brudarna voro i vissa
härader »förbundna alt bortgifwa» skjortlärft, ullstrumpor och
vantar, som de merendels själva förfärdigade. Detta bekräftar
att husslöjden, om ock sent, vunnit stadga i Värmland.
Det dunkel, som omgivit Värmlands handaslöjd, har
naturligtvis bidragit till att skapa ej så litet av upptäckarglädje
hos dem, som de sista årtiondena börjat leta i det förgångna
— alltid i en förhoppning att ej endast göra värdefulla fynd
av ännu levande konstförfarenhet utan även uppdaga en ung
håg till nya dåd och nytt skapande.
Såsom epok för hemslöjdsforskningen i Värmland kan man
sätta år 1922, då i Karlstads landshövdingeresidens avhölls
en stor, av Föreningen Värmlands hemslöjd anordnad
länsutställning. Här fick man för första gången tillfälle att se
en samlad uppvisning av värmländsk handaslöjd från gången
och nuvarande tid. Och här fick man anledning att anställa
jämförelser och draga slutsatser, vilka senare bekräftats,
rättats på eller vidgats.
Utställningen rönte en överraskande stor tillslutning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
