Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands hemslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
ANNA WETT ERG REN BEHM
l’r Viinnhituls hemslöjds nrkiv.
Stakar av järn och trä. På den manliga slöjdens område är värmlänningen en mästare
i behandlingen av olika metaller.
bästa allmogeslöjd, den som har drag av konstnärlighet,
utefter norra och västra Värmlands smala vatten.
Här har utvecklats den färgton, som man gärna vill kalla
värmländsk. Det är ingen lätt och lysande färgskala; den
har snarare något tungt och dunkelt, men ger därmed ett
intryck av allvar och högtid. En enkel förklaringsgrund
till detta ligger i att värmlänningen ej haft lätt tillgång till
främmande färgstofter, utan i textilslöjden håller sig till linets
och ullens naturliga svarta och vita, förskönade genom
växt-färgning i björklövsgult, granrisgrått, stenmossebrunt,
krapp-rött, jämte stänk av blått, grönt och violett.
Samfärdseln med Norge har gamla anor. Det kan vara
av intresse att nämna något om en av de mycket trampade
pilgrimsvägar, som från Sverige ledde upp genom Värmlands
älvdal till Nidaros i Norge.
KarlTrotzig omtalar i Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift,
hurusom, enligt Fernow, från Dalby i Värmland berättas, att
»munkar skall efter digerdöden funnit sin räkning uti att
där ständigt vistas liera på en gång, vartill gavs god
lägenhet och inkomst av pilgrimsfärder, som årligen här förbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
