Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kryssningar i östgötaskären av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 ERNST KLEIN
kar i sin tur bosättningsförhållandena och den sociala
organisationen likaväl som byggnadsskicket och levnadsvanorna.
Det brinner i knutarna för den gamla fiskekulturen från
Blekingeskären upp till Norrbotten. Om några år äro alla
de gamla båtarna kasserade, alla de gamla skötarna,
små-ryssjorna och näten uppruttna eller sålda till lumphandlaren,
alla de gamla sjöbodarna och bryggorna rivna eller
nedruttnade och — framför allt — alla de gamla fiskargubbarna med
sina hågkomster lagda i graven. Därför gäller det att nu
sätta in alla krafter på att rädda minnet av den kultur, som
varit den materiella grunden för hela den svenska ostkustens
liv och leverne sedan stenålderns dagar.
Slätbaken liknar en jättestor ryssja, där en buktig rad av
större och mindre öar stänga mynningen och bilda första
»ingången». Den andra, trängre, stänges av Stegeborg.
Söderköping ligger vid uttaget till struten. Det hela är som anlagt
på fiske, och säkert är, att hade inte den stora ryssjan varit,
så hade »Sörpings»-borna sedan hedenhös inte haft något att
leva av.
Aspöja ligger längst norrut i ingången, tvärsöver gattet,
som öppnar sig åt sydost från Arkösund. Det är en bergig
och bred ö. Dess båda hamnar ligga så väl gömda mellan
rundade klippor, att man bör veta av dem för att ana deras
tillvaro. Hela ön är förresten en ganska ny enhet.
»Öja» torde vara en pluralform = »öar», och ännu i dag
gå djupa sänkor mellan de granitholmar, som bilda
stommen i ön. Alla de olika ställena ha förresten något namn
på» holm», t. ex. Törnsholm på norra delen och Högholm
i centrum. På en vida synlig backe sticker här ännu en
gammal, knotig trädjätte upp sitt svarta grenverk. Det är
»Högholmseken», ett av de sex stora träd, som vid laga
skiftet för 50—60 år sedan avsattes för att bilda sjömärke. Det
var med hjälp av dessa träd som öborna lyckades hitta sina
fiskegrund ute till havs.
På »Högholm» ligga de flesta stugorna. Här var
bytom-ten före utflyttningen. Några små ryggåsstugor finnas ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
