Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om våra fjällväxter av Torsten Lagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viktig upplysning om ett av de tidigaste avsnitten i vår
nutida vegetations tillblivelse. I det följande skall lämnas en
kort sammanfattning av några av dess huvuddrag.
Till en början bör då påpekas det egendomliga
förhållandet, att vissa fjällväxter för närvarande även leva på spridda
lokaler i Sydsverige. Så förekommer exempelvis fjälltätörten
(Pinguicula alpina) på Gotland, rosenroten (Rhodiola rosea)
finns flerstädes i Bohuslän, stjärnskålen (Alchemilla alpina)
förekommer även i detta landskap men dessutom i
Västergötland, Halland och till och med i Skåne, och fjällskäran
har anträffats på flera platser i södra Västergötland. Man
tolkar dylika förekomster som relikter, d. v. s. rester från
en svunnen tid, då de ifrågavarande arterna voro mera
allmänt spridda inom området. Har då en fjällflora vid något
tillfälle varit rådande i södra Sverige? Svaret på detta
spörsmål är oförbehållsamt jakande.
År 1870 lyckades det A. G. Nathorst att i skånska söt
vattensavlagringar, som voro avsatta direkt på morän, finna
lämningar av flera utpräglade fjällväxter. Här anträffades
sålunda fjällsippan (Dryas octopetala) och polarvidet (Salix
polaris) och något högre upp i lagerföljden nätvide (Salix
reticulata), dvärgvide (Salix herbacea), dvärgbjörk (Betula nana),
fjällsyra o. s. v. Av liknande fynd, som senare gjordes på
många andra ställen i våra sydligaste landsdelar, måste man
draga den slutsatsen, att rent arktiska klimatförhållanden en
gång varit förhärskande därstädes. Och man vet numera,
att den epoken omfattat en tidrymd av över 3 000 år och
att den tog sin början för 13—14 000 år sedan. Då
framträdde nämligen den första remsan av det svenska landet
ur den väldiga ismassa, som under en föregående tidrymd
legat utbredd över Fenoscandia, delar av Ryssland samt
trakterna öster, söder och väster om Östersjön. Även här är
fjällfloran flerstädes konstaterad i mossarnas bottenskikt. På
den skandinaviska halvön drog den sig efter den vikande
isranden mot norr och har kunnat följas upp till de södra
delarna av Svealand, eller närmare bestämt till det stora
ändmoränstråk, som här övertvärar landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
