Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistföreningen och nationalparkerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTFÖRENINGEN OCH NATIONALPARKERNA 267
utom dessa härbärgen, de s. k. turiststationerna, som bilda
utgångs- eller centralpunkter för vandringslivet i de
jämtländska och lappländska fjällen, har föreningen uppfört obebodda
färdstugor utefter de förnämsta färdlederna, där vandraren
kan erhålla en enkel bädd men i övrigt är helt hänvisad att
hjälpa sig själv. Ännu enklare tak över huvudet erbjuda
de kåtor, föreningen uppfört på svåråtkomliga och mindre
besökta leder. Stugor, kåtor och roddbåtar hållas utan
avgift tillgängliga för en var. Med klar insikt om sitt ansvar,
när det gällt att göra vandringen trygg och säker på lederna,
började föreningen redan tidigt lägga enkla broar och spänger
över vattendrag och myrar samt genom rösning i ödemarken
ge anvisning om var vandringsleden gick fram, varigenom
risken för vilsegång och olyckshändelser minskades.
Med dessa åtgärder har turistföreningen sökt att, så vitt
på densamma ankommer, möjliggöra fjäll- och friluftsliv för
varje svensk och samtidigt göra vandringen möjlig även för
dem som ha små ekonomiska resurser.
Vid sidan av denna sin strävan att göra svenskarna till
ett resande och vandrande friluftsfolk känner föreningen det
också som en förpliktelse att uppfostra resenären till en rätt
umgängelse såväl med den natur, i vilken man färdas fram,
som med det folk och den kultur, man möter under färden.
Därför skattar föreningen också naturskyddssträvandena högt
och har följaktligen icke blott med glädje följt
naturskyddets utveckling, utan även i sin mån sökt bidraga till
stärkandet av naturskyddskänslan. I arbetet på att skapa våra
nationalparker—naturskyddets kanske största landvinning—
deltogo också flera av dem, som särskilt ägnat turistföreningen
sitt arbete och sitt intresse. Denna deras strävan var så
mycket mer förklarlig som några av de områden, vilka utsågos
till nationalparker, just voro sådana, inom vilka
turistföreningen redan hade skapat centra för rese- och
vandringslivet i fjällen, eller med visshet kunde förutsätta att sådana
skulle uppkomma.
Nationalparker av denna art voro Abisko, Sareks och
Stora Sjöfallets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
