Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förra är som sagt grundfast inväxt sedan barndomen. Den
senare måste inläras av alla barn i de finsktalande familjerna.
Den under de sista 25 åren bärande tanken i
undervisningsväsendet i Tornedalen har också varit att lära alla barnen
tala och läsa svenska, för att den kulturella isoleringen skall
brytas och Tornedalens befolkning skall kunna obehindrat
upprätthålla den kulturella förbindelsen med landets övriga
delar samt tillgodogöra sig den svenska kulturens framsteg.
Det var ju ett kulturarbete på lång sikt, som med den då
planlagda folkskoleundervisningen grundlades. Klart är att
resultaten endast småningom framträda, men med tiden bör
det kunna ske med accelererad fart. Så långt jag kunnat
skönja under min 11-åriga vistelse i Norrbotten, har
utbredandet av färdigheten att behärska svenska språket,
»försvenskningsarbetet», som man i Finland kallar det, gjort stora
framsteg. Det förbättrade skolväsendet, anställandet av unga,
skickliga folkskollärare, järnvägsförbindelsen till Övertorneå och
Haparanda jämte vägnätets snabba tillväxt och biltrafikens
utbredning äro de kraftigast befrämjande faktorerna. Den
önskade Pajalabanan skulle säkerligen också bli ett mycket
verksamt medel. Många resande ha förargat sig över att i
denna bygd höra ett främmande tungomål och ha svårt att
göra sig förstådda på landets språk. Det bör observeras, att
det endast är i sistnämnda avseende som förändring kan väntas.
Allt framgent torde som förr de finsktalande — åtminstone
de som äro av fennomanskt ursprung — komma att bibehålla
finskan såsom vardagsspråk, men vid sidan av detta komma
de också att behärska svenska språket.
Det var ganska naturligt att Tornedalen, som låg mest
avlägset, också längst fick vänta på sin järnväg. Även
vägbyggnadstakten var till en tid ganska långsam och det var därför
förklarligt, att utvecklingen där fördröjdes. Sedan Tornedalen
1916 fått sin järnväg till Övertorneå och raskare fart satts i
vägbyggandet samt andra kulturfrämjande åtgärder vidtagits,
har denna gränsbygd tagit stora steg framåt i sin utveckling
och denna del av Norrbotten är i sitt nuvarande skede värd
alla svenskars intresse och studium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>