Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbottens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL GAVELIN
begränsas av en nästan jämn toppyta, vilken på närbelägna
fjäll uppträder på nära nog samma höjd. Vi se här
bevarade smärre rester av högt belägna gamla avjämningsytor
från tidiga stadier av fjällkedjans förstöring. Andra stadier
med högt belägna gamla flodplan markeras genom de flacka
fjällslätter, i vilka de stora dalgångarna äro nedskurna.
Det av milsvida myrar klädda högslättslandet från nedre
Stora Lulevatten mot Kiruna, Torneälven och vidare norr ut
representerar det inre skogslandets mest iögonenfallande
av-jämningsyta, i vilken sedermera floderna, däribland tydligast
Luleälven, nedskurit yngre dalar. Men även bergen som resa
sig över högslätten bära ej sällan små rester av ännu äldre
avjämningsytor.
Forskningen har ännu icke kunnat närmare fastställa de
ovannämnda avjämningsytornas ålder. Icke heller vet man
med säkerhet, i vilken utsträckning de blivit omformade
under kristiderna. Av vad som utrönts, kunna vi göra oss
följande föreställning om deras tillkomst.
Före tertiärtidens omvälvningar hade fjällkedjan säkerligen
w";;|p -’iflf
C. G. Rosenbeig fo
Efter tertiärtidens höjningar utskuro floderna djupa dalar i det flacka landskapet.
Dalgången mellan Singitjåkko och Skartatjåkko.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
