Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det mångtungade Norrbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MÅNGTUNGADE NORRBOTTEN
Fyra femtedelar av Norrbottens läns befolkning ha svenskt
modersmål, men den återstående femtedelen är utbredd över
ett område, som kan skattas till fem sjättedelar av länets
ytvidd.
När studenten Carl Linnseus den 2 augusti 1732 kom till
Sangis i Nederkalix socken, antecknade han i sin dagbok:
»Kom om aftonen till Sangis, id est, der Fader vår lyktas.»
Dagen därpå skriver han: »När jag miste Sangis, miste jag
ock mitt modersmål, i Seivis var pura finnar, dem jag ej
förstod.»
Ännu i dag är Säivis finskt och Sangis svenskt, om man
bortser från ett fåtal nyligen inflyttade familjer. Här går alltså
språkgränsen ned mot havet halvvägs mellan Nederkalix
kyrkby och Haparanda, och så har den väl gjort i minst
fyrahundra år. Att gränsen här liksom flerstädes längre
uppåt landet har varit så pass stadfäst har sin förklaring i
bebyggelseförhållandena. I gamla tider spred sig bosättningen
upp efter vattendragen; impedimentmarkerna mellan
åda-larna voro no man’sland. 1539 års jordebok upptar summa
sex byar inom nuvarande Överkalix, allesammans utefter
Ka-lixälven eller Ängesåns allra nedersta lopp. Språkgränsen
uppåt landet från nuvarande kustlandsvägen var dåförtiden
liera mil bred: Kalixälven var svensk till och med Rödupp,
Tornedalen var i huvudsak finsk till och med Pello. Längre
norrut fanns det ingen fast bosättning; men finnbönderna
hade redan då en »intressesfär», som sträckte sig norrut till
Songamuotka, där våra dagars lappmarksgräns skär
riks-gränsen. För ännu äldre tiders vidkommande finns det skäl
att anta att fåtaliga svenska och finska nybyggare bodde i
skaplig sämja vid åmynningarna utmed Bottenvikens
nordkust. Det är troligt att de första åborna i Kalix voro
finnar. Vid Piteälvens mynning bär namnet Hortlax
(»Hundvik») ännu vittnesbörd om finsk bosättning. K. B. Wiklund,
som med ledning av ortnamnen har dragit upp grundlinjerna
till Norrbottens bebyggelsehistoria, anser att svenskar och
finnar böra ha råkats i Tornetrakten för minst tusen år
sedan och drygt det.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
