Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sveriges yngsta bygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora syrsor i detta ångande gräsrike. Solen skiner mellan
vita sommarmoln och kastar breda strålknippen ned över
ängens gröna mark och bäckens blanka vatten, där harren
snappar efter mygg och krickänderna locka sina ungar. Om
kvällen går man till vila i den enkla slåtterstugan. Där
sova trötta människor i nybärgat, doftande hö, medan
vildmarkens djur på mjuka fötter och vingar jaga i nattskymningen.
När slåtterfolket ger sig i väg hemåt, stå hässjorna färdiga
och alla de grå ladorna äro fullstoppade och tillbommade.
Sedan ligga ängarna öde, tills vintern är inne. Då spänner
man den lilla sega fmnhästen för höskrindan och far vintervägen
över frusna träsk och myrar för att hämta hem förråden.
Det är den rika förekomsten av naturliga ängar och beten
som gjort det möjligt för nybyggaren att slå sig ned i det
stora skogslandet.[1] De första människorna lockades dit av
den goda jakten, men på sina strövtåg funno de snart att
skogen kunde ge bete och foder åt kreaturen, och så
frestade de försöket att bosätta sig i den jungfruliga
jaktmarken. Här levde de sedan jägarens, fiskarens och
boskapsskötarens liv. Svedjelanden i skogen och de små tegar, som
kunde brytas upp vid nybyggena, gåvo korn och rovor för
människornas behov. Brödfödan tröt väl ofta, men
villebråd och fisk fanns att tillgå som ersättning. Kreaturen hade
hjälpligt sommarbete i skogsmarkerna och vinterfodret hämtades
från »ströängar» och myrslogar.
Nordsveriges äldsta odlingshistoria ligger delvis i dunkel.
Man vet att vårt land under stenåldern hade ett betydligt
varmare klimat än i nutiden. Skogar av ädla lövträd växte
ända upp mot södra Norrland, och i fjälltrakterna nådde
tallskogen betydligt högre än nu. Det nordliga Sverige måste
alltså ha erbjudit goda fångst- och odlingsmarker. Så tidigt
som i slutet av stenåldern fanns också i södra och mellersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
