Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sveriges yngsta bygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrland en jordbrukande befolkning, och åtskilliga fynd ha
visat, att jägare och fiskare redan då strövade långt uppåt
nordligaste Lappland.
Från bronsåldern föreligger ett enda fynd, men från den äldre
järnåldern finnas inga vittnesbörd om mänskligt liv i Norrbotten.
Den svåra klimatförsämring, som inträdde vid järnålderns
början, har kanske tvingat människorna att draga
sig tillbaka åt söder. Det synes ha dröjt omkring tusen
år tills svenska och finska pionjärer återigen kunde söka
sig upp mot höga norden. Vid medeltidens ingång fanns
sannolikt en bofast befolkning i Norrbottens kustland, ty på
1300-talet nämnas Piteå och Luleå som särskilda socknar.
1543 var Tornedalen bebodd ända upp till Pello, som ligger
norr om polcirkeln. Men först under 1600-talet började
bebyggelsen sprida sig till det inre av skogslandet. År 1695
funnos i hela Lappland endast 11 nybyggen, 1748 kunde
de räknas till 93.
Frihetstidens styrande män intresserade sig livligt för den
stora utmarken i norr; år 1749 utfärdas ett »reglemente för
dem som antingen redan bygga och bo i Lappland eller ock
hädanefter till landets uppbrukande därstädes sig nedsätta
vilja». Landshövdingen uppmanas ombesörja »att
ödemarkerna i Lappland på allt möjligt sätt måga varda
uppbrukade och med folk bebodda». Detta s. k. lappmarksreglemente
blev ända till slutet av 1800-talet bestämmande för
nybyggesväsendet och befordrade i hög grad Lapplands kolonisering.
I vår tid ligga byar och gårdar strödda över hela skogslandet
från kustbygden ända upp till fjällen. Det kan vara
många mörka skogsmil mellan odlingarna, men vad betyder
det i bilarnas århundrade, när man på en timme lägger
bakom sig en sträcka, som var en lång och besvärlig dagsled
för en mansålder sedan. Man kommer från den öde
myrskogen, där ögat vant sig vid fattigt brunt och dunkelgrönt,
och plötsligt öppnar bygden sin strålande färgkrets —
gröna vallar, röda gårdar, kornåkrar, skiftande som grågrönt
siden, mörkgröna potatisland och röda gårdar igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
