Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reselivet i Sverige ocb turistföreningen. Föredrag vid Svenska turistföreningens årsmöte den 25 februari 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESELIVET I SVERIGE OCH TURISTFÖRENINGEN
intresse utveckla och underlätta turistväsendet inom Sverige
samt arbeta för spridande av kännedomen om land och folk.
Denna formulering pekar icke direkt endast på det inländska
reselivet; den kan mycket väl avse också främjande av en
utländsk turisttrafik hit till landet. Under det första skedet
av turistföreningens verksamhet ägnades också mycket
intresse och jämförelsevis stora kostnader för åtgärder i detta
senare avseende. Denna verksamhet upphörde emellertid
1898. Man beslöt nämligen då att lägga ned ifrågavarande
arbete och i stället sysselsätta sig huvudsakligen med de
inhemska turistförhållandena. Denna kursförändring skedde
väsentligen av ekonomiska skäl, men det framhölls också,
att det vore för mycket begärt, att en enskild förening, bildad
för huvudsakligen andra, ideella ändamål, skulle år efter år
offra sina tillgångar för dylik verksamhet. Turistföreningen
har sedermera konsekvent fullföljt den riktlinje, som sålunda
utstakades. Den har så gott som uteslutande och för varje
år allt mera målmedvetet inriktat sin verksamhet på det
inhemska reselivet och har lämnat frågan om den utländska
turisttrafiken i andra händer. Spörsmålet om den utländska
turisttrafiken är emellertid av den särskilda vikt, att jag icke
här kan underlåta att något utförligt deklarera min
personliga ståndpunkt till frågan.
Den mänskliga kulturens kärna är väsentligen
internationell. Ständigt har mellan länder och folk gått ett utbyte av
tankar, impulser och tekniska framsteg, men den samlade
erfarenheten har i varje land omsmälts efter dess säregna
förhållanden. Naturligen tar ett litet land jämförelsevis större
intryck utifrån än de stora länderna, och därför har också
den svenska kulturen i rikt mått rönt inverkan från
främmande länder. Under det att för närvarande anglosaxisk
påverkan kanske är den mest framträdande, har tidigare
Tyskland eller Frankrike omväxlande varit föregångslandet
framför andra. Huru har icke exempelvis 1700-talets franska
inflytande satt märkliga spår efter sig i svensk kultur. Den
form- och stilkänsla, över vilken vi äro stolta, är nog icke
endast medfödd utan har säkerligen vuxit i styrka genom
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
