Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbottens läns arbetsstugor - Resterna av Rehnskiölds skans vid Göta älvs utlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än 100 000 kronor, därav i kollektmedel 22 000 kronor. Över 110 000
kronor tillfördes dessutom stiftelsen i form av statsanslag.
Barnen komma vid 7—9 års ålder till arbetsstugorna och få
stanna där, tills de bli konfirmerade. Under denna tid hinna de
lärdomar, skolan ger dem, bli fast rotade. »En kroppsligt frisk
och själsligt sund ungdom träder ut ur arbetsstugan till den hårda
kampen för tillvaron. Man väntar av dessa pojkar och flickor,
att de skola med tiden bli hemmens och bygdens reformatorer»,
skrev en gång verkställande ledamoten i Centralstyrelsen,
stiftssekreterare Albert Garlgren. Den förhoppningen har icke kommit
på skam.
Arbetsstugorna ha blivit bestående ljushärdar i Norrbottens
ödebyger. Det anade icke den, som fick vara med om att lägga
grunden till dem under det svåra nödåret. Och säkert ingen
annan heller. c Svedelius.
RESTERNA AV REHNSKIÖLDS SKANS VID GÖTA
ÄLVS UTLOPP.
Aret efter Karl XII:s död var för Sverige ytterst
bekymmersamt. Tordenskiold hotade med sin flotta Göteborg. Kunde
inloppet forceras, låg landet öppet för honom ett gott stycke in
i Västergötland. Det var under dessa oroliga förhållanden, som
fältmarskalken Rehnskiöld, beaktande den utomordentliga vikten
av att hindra fienden från att tränga in i Göta älv, lät uppföra
Lämningarna au Rehnskiölds skansanläggning på Kippholmen.
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
