Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGE OCH SVENSKARNA
återuppblomstring i Sverige, och vi svenskar tro oss kunna
tillmäta författare sådana som Heidenstam, Selma Lagerlöf,
Fröding och Karlfeldt en betydelse, som sträcker sig ut över
det egna landets gränser.
Den nyare svenska målarkonsten upplevde en guldålder
under åttio- och nittiotalen samt i början av 1900-talet. En
helt ny skola bildades av sådana konstnärer som Josephson
— den förste ledaren av denna nyorientering —, Zorn, Carl
Larsson, Liljefors — djurmålaren —, Nordström, Kreuger,
min farbror prins Eugen och många andra. Alla dessa ha i sin
konst anslagit en starkt nationell ton. Åtskilliga av dem
arbeta alltjämt med oförminskad kraft. A andra sidan
utvecklar sig den nyaste svenska målarkonsten hos oss efter ungefär
samma linjer som annorstädes. Det synes icke finnas någon
enhetlig riktning utan snarare ett rätt brokigt sökande, som
gör det omöjligt att i få ord ge en bild av det nuvarande
läget. Vår mest framstående, nu levande bildhuggare, Carl
Milles, börjar att bli väl känd utomlands, icke minst här i
England. Hans av frodig fantasi och av ursprunglig kraft
genomströmmade verk synas mig vara ett förträffligt uttryck
för den sida i vår folkkaraktär, som känner sig dragen till
de mystiska naturväsendena och till natursvärmeriet i »En
midsommarnattsdröm».
Inom arkitekturen har Sverige på sistone kommit att
intaga en framstående plats. Stockholms stadshus är märkligt
icke blott som arkitektonisk skapelse utan även därför att
det visar en beaktansvärd strävan till samverkan mellan
arkitekt, bildande konstnärer och konsthantverkare i syfte att
åstadkomma en pånyttfödelse av gammal svensk konstflit i
modärn form och efter nutidens krav. Det allmänna intresse
man ådagalägger i fråga om byggandet av våra städer med
beaktande av såväl de praktiska som ock av de mer
estetiska synpunkterna utgör, skulle jag tro, ett rätt påfallande
drag hos våra dagars svenska stadssamhällen, där
medborgarandan på många sätt kommit till vackra uttryck, då det gällt
att pryda hemstaden med konstverk. Mycket
intresseväckande och förhoppningsfull ter sig också de sista tjugu årens
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
