Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAR K K
skog och åker ägt bestånd, veta vi icke med säkerhet. Men
det är troligt, att det i stort sett uppnåtts redan under
förhistorisk tid. Ty redan under järnåldern eller åtminstone
under den äldre medeltiden börja enligt ortnamnens
vittnesbörd utflyttningarna till gränsbergen. Antagligen var då slätten
i det närmaste fullbyggd.
Men den nuvarande tidsåldern har särskilt i ett avseende
medfört nya, och djupgående, mänskliga ingrepp i Närkes
natur. I mitten av förra århundradet påbörjades den första
stora Hjälmaresänkningen, genom vilken nära 10 000 har
mark torrlades. Kort efter detta företags fullbordan utdikades
i samband med en förnyad sänkning av Hjälmaren de
väldiga kärrmarkerna i Kvismaredalen med en arealvinst av
ungefär 19 000 har, och senare följde i olika repriser
Mo-sjöns och dess översvämningsmarkers förvandling till åker
och äng, en mängd smärre torrläggningsföretag att förtiga.
Undantagandes Gotland, torde ingen annan av Sveriges
provinser hava så genomgripande förändrats genom
sjösänkningar och sankmarksutdikningar.
Av landskapets stora slättsjöar återstå nu endast Tysslingen,
Vibysjön och ett par andra såsom de sista asylerna för denna
sjötyps växtlighet och djurvärld. Måtte dessa sjöar få bestå
såsom minnen av det inslag i Närkes-naturens skönhet, som
de speglande vattenytorna, de frodiga vassarna och myllret
av simfåglar ännu för en mansålder sedan utgjorde!
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
