Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II K HM AN SUNDHOLM
sell icke från 1300-talets i annat avseende än att
tillverkningskvantiteten ökats, men år 1540 utfärdade Gustaf Vasa ett brev
till bl. a. bergsmännen i Noraskog, vari stadgades att de icke
längre fingo utgöra skatten i osmundjärn utan i tackjärn »så
att vi kunna låta smälta samma tackor efter vårt sinne och
bruka vårt bästa därmed», och därmed börjar anläggandet
av hammarsmedjor och tillverkningen av stångjärn, ehuru det
ännu dröjde länge innan osniundti 11 verkningen helt upphörde.
I Carl Bondes ovan nämnda »Undervisning på Bergsbruket»
linnas osmundsmeder upptagna vid så gott som alla hyttor
och hyttan var, som förut framhållits, ett fullständigt
järnverk, där tackjärnet färskades till osmund.
Kort därefter synes anläggningen av hammarverk hava tagit
fart överallt i bergslagerna. Järnhanteringen gick emellertid
hårt åt skogen: gruvorna fordrade tilhnakningsved,
tackjärnstillverkningen och färslcningen kol.
Det gick icke i längden på detta sätt, varför regeringen den
23 december 1636 utfärdade följande förordning: »Oss är
förekommit, huruledes i Nora, Linde och Wermlands bergslager
taga sig bergsmännen före att bygga en hop hamrar och smida
en hop elakt järn på dem, vilket järn fördärvar hela
järnhandeln; de hava icke heller lärt det embetet, utan deras
embete är vara bergsmän och därföre hava bergslagerna av
framfarne konungar bergsfrihet; en part understå sig att riva
bort masugnar och uppsätta hamrar i stället, varigenom
kronan tager skada både på tiondejärnet och järntullen. Ty
då de kolen, som smides bort, brukas i masugn, bliver det
mera järn. Därför befalle vi, att inom bergslag inga hamrar
tillåtas att byggas, varken av bergsmän eller andra, men utom
bergslag må efter vårt förra brevs lydelse köpmän och andra
bygga.» Detta var ord och inga visor, och nu uppstodo
järnbruken utom bergslag.
Från denna tid börjar också stångjärnstillverkningen inom
Närke taga fart. Vi se det ena hammarverket uppstå efter
det andra. Axbergshammar synes emellertid hava blivit byggt
redan omkring år 1600 och Ramshyttan 1635.
Under de följande åren anlägges ett flertal hamrar eller bruk.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
