Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅ SÅG MAN SVERIGE UNDER 1 5 0 0- O CII 1 0 0 0-TALEN
Ur En holländsk beskicknings resor.
Vaxholm år 1616. Skärgården med dess olaliga öar och trånga, krökande sund
väckte utlänningarnas stora förundran.
de faror och mödor, som en resenär måste uthärda till lands
och sjöss i äldre tider. Kommunikationsmedlen voro
långsammare och framför allt besvärligare förr. Sjöresorna voro
helt beroende av vindförhållandena. Till lands tog en resa
från Nyköping till Hälsingborg 9 dagar på 1590-talet. De
i Sverige resande danskarna använde vanligen den urgamla
stråkvägen mellan rikena — Nissastigen —; de reste från
Hälsingborg till Halmstad och fortsatte utefter Nissans stränder
över Jönköping till Stockholm. Den resan tog 14 dagar.
Whitelockes ambassad använde 16 resdagar på färden
mellan Göteborg och Uppsala — en resa, som nu utan
svårigheter utföres på en dag. Mellan Uppsala och Torneå
använde Johan Bilberg på 1690-talet 16 dagar.
Voro de resande av stånd, hyrde de av skepparen hela
skeppet och betalade en summa på hand, resten
deponerades mot revers hos någon känd köpman i den sjöstad, där
resan börjades. Dessa pengar fick skepparen lyfta vid
återkomsten mot intyg av sina passagerare, att resan
fullbordats till belåtenhet. De resande höllo till i kajutan i
skeppets akter och skulle själva förse sig med proviant. Enligt
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
