Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN T. KJELLBERG
utgjordes av ’/-i mantal oeli hade i Efraims barndom till
hälften tillhört hans fader, medan resten var delad mellan tvenne
andra ägare. De tre husen lågo då i en klunga. Nu bor här
ett hundratal personer och är väl ett tjugutal hus. Förr hade
man två hästar, men nu var allt på grund av folkökningen
uppdelat i så små lotter att jorden inte räckte till annat än
små potatisland och något råg. 8 kor funnos på ön. En
gammal ladugård av kostertyp med stall stod ännu under en
bergvägg.
Kl. 5,3 0 lämnade vi Ramsö. Vinden var nu sydvästlig, och
låg rätt på hamnen. Då »Stella» kom ut på Kosterfjorden,
sattes kursen på Bissens fyrar och makrilldörjerna stuckos
ut. Farten var likväl för stor för dörjning och vi fingo intet.
Under Lindö låg en motorbåt med snörpvad och intill denna
ett landvadlag med sina tre ekor. Gingo söder om Besö och
satte på i leran vid ön utanför Nöddenäs. Vi äro nu rätt
vana att sitta i leran och även att ta oss loss. (Sjökorten
äro högst opålitliga utanför de prickade farvattnen i dessa
trakter.) Det är lätt att förstå, att man i denna del av
Bohuslän, där stränderna äro långgrunda, föredrager den
flatbottnade ekan. Gingo in i Galtösund och förtöjde vid
ångbåtsbryggan på Resösidan. Här sågo vi den första jullen, en
otymplig best från Kyrkesund på Tjörn. Här äro rätt många
målade småbåtar i olika färger — norrut var tjäran den enda
färgen, möjligen med någon vitmålad ässing eller toft.
Södern börjar tränga på.»
Färden gick nu vidare till Havstenssund. Man kommer in
i korridoren mellan de höga, lodrätt stupande stränderna.
Här ligger det gamla Corneliussonska handelshuset med sina
stora sillsalterier från förra sillfiskeperioden. I deras inre
gömmas ännu sorgfälligt de gamla redskapen,
tunnbindareverkstaden är färdig att ta emot arbetarna, om sillen skulle
uppenbara sig på nytt, och logementen med sina fasta sängar kunna
härbärgera dem och sillsaltarna.
Den bästa delen av sommaren var förbi. Storm och regn
avlöste varandra. En natt var stormen så svår, alt vi måste
hålla vakt. Vinden ökade oavbrutet i styrka, skrek och viss-
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
