Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIAN LIV I VÄSTERGÖTLAND
Förf. foto.
»Bogpaddeln kliver i och försiktigt föres kanoten i land.»
snart äro makaronerna kokta och fläsket stekt och
kaffepannan spottar sitt bruna doftande skum ur den sotiga pipen.
Det har mojnat när vi åter skjuta kanoterna på flott
vatten, sedan den plats där vi rastat väl städats. Här har väl
aldrig en människa slagit läger förr, här är naturen orörd,
och här får ej heller synas att vi varit. Blott spisen får stå
kvar, den är nästan ett litet mästerverk.
När hövdingaskeppet löper ut, hörs en vass skrapning mot
bottnen och man känner ett litet hugg, men det glider fort
av och hela flottiljen paddlar utåt sjön.
Vädret blir allt lugnare, solens värme allt ljuvligare,
vindarnas fläktar allt mildare. Inga flygfän besvära oss.
Stränderna äro alltjämt orörda och skogklädda, än med sköna
sandsträckor, än med branta stup, men längre upp i land resa
sig höjderna och där ligga odlade bygder och bondgårdar.
Vi fara friskt undan, växla paddlar då och då, stanna ibland
och låta kanoterna driva intill varandra, äta frukt och röka.
Det är skämt och glädje. Ingen brådska, intet tvång.
Frampå eftermiddagen, när vi få lust, skola vi ta oss i land
någonstans uppe vid sjöns nordända och välja ut lämplig tältplats.
Det är ett härligt liv. Vi kunna ej låta bli att sätta på
grammofonen igen, fastän den kanske ej hör ihop med detta liv
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
