Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BERNHARD ELIS MALMSTRÖMS OCH ANGELIKAS BYGD
med avskurna eller planterade blommor. Där lysa stormhattar
och riddarsporrar, akleja och ögontröst. Man har icke heller i
bygden glömt den unga flickan från Loviseholm, som fått sin sista
vilostad här ute. Det berättas än i dag om hur hon enligt tidens
sed stod lik i bruddräkt och även som död väckte allas förundran
genom sin skönhet.
Hennes grav är genom kyrkorådets försorg omsorgsfullt krattad,
den låga syrenhäcken är klippt och putsad. Två höga lönnar
sträcka sina grenar över kullen, liksom för att bjuda frid, och
solglittret silar stilla mellan löven ned på den platta stenen, där
man läser de två raderna:
Angelika Rosalie Dalman
* ]8/x 1816 † Vt 1832
E. S. Lundh.
MIDSOMMAR VID BREVENS BRUK.
Turisten susar i sin bil genom Närke så fort det låter sig göra
för att nå »sevärda trakter». Det gör han dumt i! Även det
landskapet har mycket sevärt och intressant att bjuda på, förutsatt att
man inte försett sig med skygglappar, så att man bara ser den
dammiga landsvägen. »Men», invändes det kanske, »människornas
liv är väl ändå bra slätstruket där, mycket aktningsvärt och idogt
för all del, men finns det kvar något av fäderneärvda seder och
bruk?»
Det ligger för nutidsmänniskan att stanna vid det lättvunna,
lättåtkomliga, även när det gäller kännedomen om ett landskap och
dess folk. Närkingens hjärtelag spåras inte lika lätt som vad fallet
är med dalkarlens t. ex. I Dalarna tycker sig turisten mycket
snart veta vad som gör det olikt allt annat. Inte är det alldeles
säkert att han dömer rätt, men han känner sig dock tillfredsställd
och det är huvudsaken!
Ungefär så resonerade vi under bilfärden till Brevens bruk i
sydöstra Närke midsommaraftonen 1929. Och varför så
spekulativa tankar? Jo, det hade berättats, att vid det gamla bruket,
numera rätt obetydligt, kvarlever en gammal säregen tradition för
firandet av midsommar.
Flera dagar i förväg sättes arbetet i gång. Bruksledningen slår
upptakten genom att ge en kaffepåse till varje kransbindarelag.
Ungdomarna komma samman på kvällarna och hjälpas åt att kläda
över krans-stommarna. Det är inte fråga om vanliga blad- och
blomkransar, som man ju på andra håll gör i ordning på
midsommaraftonen. Nej, de skola på ett särskilt sätt täckas av lilje-
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
