Svenska Turistföreningens årsskrift / 1931. Härjedalen / 7 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Genom Härjedalens skogar ocli ådalar susa den modärna kulturens kurirer, de gula postbussarna. Nils Thomasson foto.

försvunnet. Kon måste magpumpas, och polisen konstaterade,
att hon var synbarligen berusad». Här i Härjedalen,
sade bonden, är åtminstone boskapen helnykter, och de flesta
av oss ta exempel av den. Han har rätt: nykterhetstillståndet
i Härjedalen är i stort sett tillfredsställande. Det är
egentligen endast i skogsarbetets huvudcentra, Svegs- och
Lillhärdalstrakterna, som lönnbränningen och lönnkrögeriet
fortsätta. Eljest är majoriteten av bönderna absolutister, och de,
som önska sig en kask till jul och midsommar, hämta helt
laglydigt sina våtvaror från det fjärran Östersund. I själva
Härjedalen finns nämligen icke något utskänkningsbolag, och
ju mer hembränningsmålen vid Svegstinget avta i antal, desto
mindre skäl finna myndigheterna att dit förlägga ett sådant.

De bofasta härjedalingarna äro i själva verket ett så
laglydigt folk, att rättvisans representanter ibland sitta på sina
kontor och ha det långsamt. I varje fall klagar stora starka
karlen landsfiskal Mårtén i Ljusnedal, vars vederhäftighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>