Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CG. Eosenberg foto.
Gården Gammel-Rems vid Glissjöberg är med sin av kallar svalar flankerade
förstukvist — bar fre — en typisk härjedalsk manbyggnad.
rullar upp för besökaren i Tännäs kyrkas sakristia och på
vars krappröda botten av fyrskaftat ylle det ännu lyser av
bleknad guldglans kring Maria Magdalenas bland blomster
bäddade oljekärl.
Den vetenskapliga litteraturen rymmer ännu ingen
översikt av Härjedalens gamla bondekultur, men den främste
kännaren av svenskt allmogeliv, intendenten Sigurd Erixon,
kommer inom de närmaste åren att ge oss en analys av de
bestämmande dragen i denna kultur, sedda i deras organiska
sammanhang med motsvarande drag i de två andra
landskap, med vilka Härjedalen bildar en etnologisk enhet,
nämligen Hälsingland och Dalarna. Härjedalens folk är av
gammalt ett farande folk. Från byarna därhemma ha de på
vinterföret kört i långa föror över Kölen till Röros och genom
skogarna till Hudiksvall, Uppsala, Hedemora, Falun, säljande
och köpande livets nödtorft. Ha de sovit på lasset i tillit till
hästen, så ha de i stället haft ögonen öppna i köpstäder och
främmande bygder. De ha sett mycket och de ha tagit med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
