Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Härjedalens fäbodmarker. Efter iakttagelser och intryck sommaren 1930 av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ett sådant resultat också förutsett. Ledaren av avvittringsverket
hade nämligen funnit, att de avlägsnare fjällbetena
och slogarna ej kunde undvaras, och hemställde därför, att
de skulle få behållas av innehavarna. Och K. M:t medgav
detta, ehuru endast »tillsvidare», till dess uppodlingar inom
egen rågång hunnit verkställas.
Den revolution, det administrativa ingripandet under
1800-talets förra hälft och mitt ej mäktat åstadkomma, kom som
en stormvind över skogsbygden genom den modärna
trävarurörelsen. Avgörande för hela krisens förlopp var det, att
skogsvidderna genom avvittringen just då uppdelats på de
ekonomiskt svaga bondbyarna. Resultatet blev med
naturnödvändighet de stora skogsförsäljningarna. Den gamla
bondebygden tycktes hotad med undergång. Allteftersom tiden
framskred, visade det sig emellertid, att utnyttjandet av
landskapets dittills avkastningslösa stora naturtillgång, skogarna,
skänkte en allmän lyftning åt dess ekonomi och särskilt gav
jordbruket liv genom nya och förbättrade avsättningsmöjligheter.
Samtidigt trängde också de nya jordbruksmetoderna in.
Rationell foderväxtodling och vidsträckta nyodlingar gjorde
slut på svältfodringen och höjde ladugårdarnas avkastning.
Omläggningen av jordbruksmetoderna upphävde ej men
minskade väsentligt behovet av det självväxande fodret.
Därmed var förutsättningen för genomförandet av de administrativa
reformplanerna äntligen given. Det blev laga skiftet, som
fullföljde markdelningen inom byarna och andra skifteslag.
I större delen av Härjedalen tillhör denna förrättning senare
delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Laga skiftet
träffade den gamla slåtter- och fäbodorganisationen i
hjärtpunkten. Denna avsåg, som ovan visats, att alla skulle nå de
marker, som buro det rikaste självväxande fodret. Dit hade
det varit naturligt att först söka sig. Nu åter blev målet, att
varje hemman skulle hålla sig inom sitt ägoområde. I Dalarna,
där motsvarande lantmäteriförrättning försiggått några
årtionden tidigare, hade man böjt sig för den historiska
utvecklingen. Följden är också, att de gamla fäbodbyarna finnas
kvar orubbade. I Härjedalen åter gick man radikalt tillväga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
