Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Härjedalens fäbodmarker. Efter iakttagelser och intryck sommaren 1930 av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från allfarvägarna. Dylika rastedagar höra till våra bästa
färdeminnen från den gångna sommaren. När gryningskylan
trängde in mellan de glesa timmerväggarna, spelade
riporna i halvljuset på vallen. Längre fram på morgonen
väckas vi åter av kreaturen. Genom dörren, som vi glömt på
glänt, listar sig en nyfiken killing in och hoppar muntert
mellan grytor, matpåsar och bränder i spisen. Eller också
är det en fjällko, som sticker in sitt vackra, finskurna
huvud och nafsar åt sig en tapp doftande nyhö från britsen.
Eller hästen, som knuffas med oss i dörren, redan välbekant
med en givmild flickhands alltför frikostiga hushållning med
bröd- och sockerförrådet. Allt är så nära, om man blott har
ro att stanna och lyssna. Skogen smyger sig intill vallen,
runt om oss sluter sig naturen, omedelbart blicka vi in i det
tätt till denna natur bundna arbetsliv, som varit våra fäders.
Men till fäbodminnena hör också den enkla och okonstlade
vänlighet, den alltid beredvilliga hjälpsamhet, som väntar den
främmande gästen, allvaret och det glada skämtet under
samspråket kring den flammande brasan, mötet med andra
livserfarenheter, med en i den stora naturens stränga skola och
bygdelivets samarbete fostrad kultur, som mer och mer visat
sig mäkta upptaga en ny tids rikare bildningsmöjligheter
utan att därför glömma sin egen art.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
