Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Stockholm till foten av Helags. En sommarpromenad av Arne Tallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skakat av mig civilisationens alla band. Han nämnde ett
namn och gav mig goda råd, hur jag skulle hitta dit. Jag
följde dem så gott jag kunde och stod snart framför en
enkel fasad. Med tankarna kretsande kring gröt och stångkorv
steg jag in i en lika anspråkslös tambur, tvättade händerna
och öppnade dörren till »matserveringen». Mjuka mattor,
bländvitt linne, jättesmörgåsbord! Förvirrad sjönk jag ned
på en stol och återkallades till verkligheten av en röst, som
milt överseende sade. »Renat eller O. P.?» Den gången
beredde Eskilstuna mig en överraskning, som inte uteslutande
var angenäm, ty jag skulle ju leva billigt, mycket billigt och
några restaurangluncher ingingo inte i programmet.
Rademachersmedjan var sig lik och även staden, så det
dröjde inte länge, förrän jag slängde på mig ryggsäcken, som
på något underligt sätt hade förvandlats från en kär gammal
vän till något slags medeltida tortyrredskap för axlar och
höfter. Mellan Eskilstuna och Torshälla är det inte långt,
men det tog en bra stund att komma dit i alla fall. Jag
slängde ryggsäcken vid kyrkmuren och gick ut och »tittade
på sta’n». Så småningom fick jag för mig, att dagen skulle
avslutas med ett dopp i Mälaren och letade ut en plats, som
hette Solvik, som lämplig bad- och övernattningsplats. Vägen
dit gick på slingrande stigar, men tack vare kartan och
välvilliga människor kom jag fram till slut. Det visade sig då
vara ett sommarhem för K. F. U. M.-scouterna i Eskilstuna
och jag mottogs med öppna armar av sekreteraren och hans
pojkar. Bad fick jag, och mat, och jag hade knappt hunnit
sträcka ut mig på bädden, förrän jag somnade och sov som
en stock i över 13 timmar!
Uppmuntrad av mina orienteringstriumfer beslöt jag mig
för att terrängledes taga mig fram till Kvicksund för att slippa
besvärliga omvägar. Jag startade, dagen var varm och het
och framåt aftonen kom jag verkligen fram till Kvicksund
c:a 4 timmar efter den beräknade tiden, så ur den
synpunkten hade det bestämt varit bättre att gå landsvägen, men
tiden spelade inte så stor roll och jag hade ju tillbringat en
underbar dag ute i skog och mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
