Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Stockholm till foten av Helags. En sommarpromenad av Arne Tallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på käringar och småkullor i deras färgrika dräkter, solen
kastade glänsande reflexer i mässingsinstrumenten. Underligt
nog passade de dova tongångarna i Ketelbeys Persisk
marknad inte så illa ihop med omgivningen, som man skulle
kunna tro.
Sedan jag misslyckats med att vinna en häst på lotteriet,
vände jag Mora ryggen. I Kråkberg vid Orsasjön, där man
visst gör Moraknivar, eller kanske det var Moraklockor,
träffade jag på den mest underbara badstrand, som man gärna
kan tänka sig.
Jag hade riktigt svårt att slita mig från den, men det fanns
ju intet annat val. I Våmhus tänkte jag gå och titta på de
riksbekanta fyrlingarna, men när jag fick höra att de bara
voro tre, blev det inte av.
Från Orsa, alla skattetyngdas paradis, drog jag mig norrut
genom Orsa Finnmark mot Los. Jag hade ursprungligen
tänkt anlägga en betydligt västligare kurs över fjällen, men
som jag gick ensam ville jag hellre hålla mig efter de stora
stråkvägarna. Vägen var ytterst enformig, rak långa sträckor,
skog, bara skog, enstaka stugor, men — fläsket och korven
smakade bra och sömnen var god, även om det ibland var
si och så med nattlägret.
I närheten av Los mötte jag en underlig figur. I en vägkrök
kom en ung man i korta knäbyxor och med vingar fladdrande
vid knäna. Jag spärrade upp ögonen. »Är det den
bevingade Hermes, som kommer», tänkte jag. Han kom
närmare och jag ändrade diagnosen till Wandervogel. Han kom
ännu närmare och jag upptäckte, att »vingarna» voro små
funkisvimplar från utställningen, fastsydda vid sidosömmen
på de koketta knäbyxorna. Hans bröst pryddes av ett otal
märken och nålar av skilda slag, från gymnastik- och
folkdansstämmemärken till bilfabrikat-, niggerbaby- och Musse
Piggnålar. Hans hand fattade om en vandringsstav, solens
strålar återkastades av en blänkande, tydligen aldrig använd
kaffepanna och bakpå ryggsäcken fladdrade käckt en stor
funkisflagga för vinden. Det visade sig vara en ung
studerande från Stockholm på vandring i fjällen. Jag såg på min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
