Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska trädgårdens behag av Hakon Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ett skönhetsmoment, som i dimensioner och effekt
överträffar Versailles stolta-spegeldamm.
Ett annat svenskt drag, även detta en följd av den
mellansvenska naturens formationer, återfinna vi vanligen i den
axelriktning, som är motsatt sjösidan. Där slutar t ex.
trädgårdsanläggningen mot en naturlig kulle, en skogsdunge eller
bara en sluttande hagmark. Den obändiga svenska naturen
på sin grund av hårda urberget träder fram i omedelbar
fortsättning av människans odlade mark. Kanske — för att ändå
giva ett sken av ordning — har man lyckats göra en liten
uthuggning i skogen just dar den arkitektoniska längdaxeln
bryter skogsbrynet, eller placerar man en liten paviljong på
krönet av en lämpligt belägen kulle och skaffar sig så en
»point de vue». Detta enkla medel är ofta nog att
åstadkomma den harmoni som erfordras, ty hela anläggningen
är sällan mera konstrik än att den lätt nog kan försonas med
naturen själv.
Den svenska trädgårdens samhörighet med naturen — icke
en odlad natur, sådan man finner den i England och
Danmark, eller en ordnad natur som i Frankrike och Italien,
utan den ursprungliga, vilda naturen — utgör bland annat
den svenska trädgårdskonstens särskilda behag. Som vi sett
har denna förening varit möjlig och låtit sig organiskt
genomföras redan i de anläggningar, vilka under inflytande av
fransk och italiensk trädgårdskonst blivit formellt strängare
ordnade. Övergången förmedlas genom den gradvis
förtonande återklangen av byggnadens arkitektur ut i naturen,
stundom — som vi sett — med små medel, stundom med
en större apparat av alléer och perspektiv.
På ett annat och åtminstone skenbart enklare sätt anknyter
trädgårdskonsten till naturen, då den under engelsk
påverkan blir en friare parkstil. Det är emellertid icke utan vidare
säkert, att det romantiska trädgårdsidealets lösare former
passar det svenska landskapet bättre än en strängare ordning.
Stundom synes förhållandet snarare motsatt, ty den typiska
mellansvenska naturens ofta splittrade formationer, så olika
det engelska parklandskapets lugna linjeföring, synas sna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
