Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småländska skärkarlar av Ragnar Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Is Liljeholm foto
Nytjaiade ålhommor på loik Tdl vänster strommingsskotar
köptyger och annat underbart. Och som alltid när någon
gjort en resa var det ju därjämte åtskilligt att berätta.
När de hemvändande Linköpingsfararna förtöjde i hamn,
kunde de se ålhommorna tjärade och utsträckta på
gårdstomternas nyslagna gräsplaner. Dessa viktiga fångstredskap
skulle i sjön i god tid till »första mörkret», d. v. s. veckan
närmast före och efter nytändningen i slutet av juli eller
början av augusti, för att passa den stora ålströmmen, som
stryker förbi kusten på eftersommaren och hösten. Av
gammalt visste man att ålfiske med hommor endast lönade sig
under de tre höstmörkren mellan juli och oktober.
Septembermörkret var då liksom nu bäst med mycken och stor ål.
Men i oktober kommo »de små gröna» och sade till om att
fisket var slut och att hommorna kunde tagas upp.
Det är som bekant inte särskilt länge man haft kännedom
om ålens märkliga vandringar, och för ett halvsekel sedan
ville man gärna tro att den var ett slags flyttfisk, som sträckte
norrut på vårarna lika väl som den strömmade söderut på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
