Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Några namn, bilder och data ur Ljusnedals historia av Olof Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smärre bidrag
Några namn, bilder och data ur Ljusnedals historia
Turisten väntar sig i Ljusnedal finna minnen från dess
storhetstid, då Härjedalen här hade sin enda bruksanläggning med
masugn och smedjor, men tiden har farit hårt fram. Minnesmärkena
äro nästan utplånade, och bygden har helt inrättat sig för
sitt nya liv med människor och gårdar anpassade för rationellt
drivande av huvudnäringen i dessa trakter, boskapsskötseln. Men
ännu kunna de gamla berätta om tiden, då malmfororna kommo
ner genom »Lussndalen», kolkörarna tömde sina kollass i det
väldiga kolhuset, masugnen tog hand om både kol och malm, och
sotiga smeder smidde stångjärn och spik att försäljas i Jämtland,
Hälsingland och Norge. Det var ett gott järn, därom vittnas än
i dag, men i järnvägarnas tid blev konkurrensen för hård, och
Ljusnedals bruk måste nedläggas.
Allt från år 1645, då inmutningen av den norska Storvartsgruvan
i Rörostrakten skedde, och detta blev orsak till uppbyggande
av Röros kopparverk och till malmbrytningen i dess gruvor, lekte
det förvisso mången västhärjedaling i hågen att finna något
liknande malmstreck i eget landskap. Det var förresten
härjedalingen Hans Olssen Aasen, född i gården Myrn i Tännäs, men
sedan nybyggare i Rörostrakten, som fann Storvartsgruvan, fast
han sedan ej hade så stor glädje av sitt fynd. En mansålder
senare gjordes de första fynden i Härjedalen; en lappman,
Rik-Jonas kallad — hans namn var Jonas Torkilsson — kunde
uppvisa några kopparblänkande malmstenar för nybyggaren vid
Messlingesjön, Hans Olsson Blix, son till kyrkoherden Olof Blix i
Hede. Befallningsmännen över Jämtland och Härjedalen Jonas
Flodin och Nils Uhr fingo snart reda på fyndet och det torde
vara dessa som lämnat meddelande härom till Kungl. Bergskollegiet
i Stockholm.
Dåvarande assessorn Urban Hjärne erhåller kollegiets
uppdrag att undersöka det nya kopparmalmstrecket och i september
månad 1685 finna vi honom i sällskap med Blix och Flodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
