Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Ett tältläger på Gotland av John Nihlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för våra förhållanden väldiga dimensioner — det största huset hade
en längd av över 60 meter — de många sägnerna som frodades
kring gården och dess forntida invånare samt sist men ej minst
de sällsynt vackra fynd (silvermynt, porslin och glas från romerska
fabriker, smycken), vilka redan vid de första spadtagen kommo
upp i ljuset, lockade till en utgrävning i stor stil. Den beräknas
vara fullföljd 1931 eller 1932.
Denna långa vistelse i en avlägsen trakt komplicerade
bostadsproblemet. Inackordering i bondgårdar är svår att ordna under
en längre tid; här hjälpa bondhustrurna till i det dagliga arbetet
ute på gården, och det är svårt att få hjälp till matlagning och
städning. Vi skaffade oss därför tält och ångra det inte.
Fördelarna med en sådan lösning äro i själva verket så stora,
att man skulle vilja rekommendera metoden till allmän
användning bland de forskare som under en längre tid ha arbete på
samma ställe. Det behöver väl inte tilläggas, att metoden är
synnerligen användbar och angenäm även för icke forskare.
Efter experiment 1929 med ett mindre tält uppsatte vi 1930 en
tältgård nere vid Burs strand på den väl fredade allmänningen
mellan fiskelägena Harte och Kapelludden. Många lärdomar hade
vi fått av greve Eric von Bosen, vars storslagna läger på öns
östkust jag fått glädjen att studera, och vi äro även herr David
Cronsioes sakkunskap tack skyldiga.
Tältplatsen förlades, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits, i
gränsen mellan den gräsbevuxna strandslätten och tallskogen,
omkring 100 meter från havet. Tälten placerades så, att en rad
yviga tallbuskar lämnade lä, men sikten över den öppna
Östersjön var fri. Det var en i många avseenden överdådig tältplats:
framför lägret en torr, vacker plats, som sänkte sig mot
havsbukten, vilken flankerades av uddarna med de båda fiskelägena:
förstklassig badstrand, framför lägret en gles tallskog med jämn
mark och goda läplatser; till fiskeläget 10 minuters väg, till
närmaste bondgård en kvart, till handelsboden visserligen 3/4 mil,
men cykel- och bilväg förde fram till lägrets närhet och
mattillförseln gick relativt bra.
Lägret bestod av 5 tält: stort sovtält, garderobstält, arbetsfält,
diversetält samt i förnäm isolering tjänartältet, som kunde
användas till gästtält, eftersom tjänsteanden föredrog bondgårdens
mera stadiga nattkvarter. Största svårigheten var att anskaffa ett
starkt och praktiskt sovtält. Stort utrymme var nämligen av
nöden, då jag på expeditionen hade hela familjen med. Efter våra
anvisningar konstruerades ett sådant av N. K:s skicklige
tältmakare — något användbart färdigt tält fanns icke att få. Det
tillverkades av prima grå kanfas med öppningen på ena gaveln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
