Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen II a g c n
Följande år inreddes fullständigt en hel våning till bostad
åt den förste ståthållaren på Gävleborg, greve Abraham Brahe,
som år 1600 flyttade in med sin familj. Hans dotter Ebba,
född den 9 juni 1601, var väl det första barn som såg dagens
ljus inom de tjocka murarna. Karl IX gästade slottet flera
gånger under Brahes tid, ägnade det intresse och omtanke och
sökte på allt sätt förekomma att den med så mycken kostnad
uppförda byggnaden skulle förfalla och förfaras. Då det
tjärade spåntaket började visa sig bristfälligt förmanade kungen
i brev på brev »att det ändeligen så beställes, att taket bleve
täckt med koppar». År 1602 hade han från Gävle utfärdat
befallning om upptagande av en ny koppargruva i Ovansjö, men
någon koppar till slottstaket tyckes icke ha erhållits. Man fick
nöja sig med tegel; som synes av en gammal räkning åtgick
11 500 taktegel.
Slottskyrkan var enligt en gammal beskrivning 20 alnar bred
och 40 alnar lång, sträckte sig in emot byggnadens mitt och
var på tre sidor omgiven av slottsrummen. Den gick ända upp
till översta våningen och erhöll dager från fem stora, femton
alnar höga fönster i den femsidiga utbyggnaden på östra sidan,
som utgjorde koret. På motsatta väggen tvärs över
ingångsdörren var uppförd »en murad läktare med gipsarbete», till
vilken ledde två dörrar från rum i slottets tredje, våning.
Slottskyrkan begagnades av Gävle stads församling under
första hälften av 1600-talet, medan stadskyrkan, härjad av
eldsvåda 1605, så småningom återuppbyggdes. 1654 var denna
omsider så färdig att gudstjänsten där kunde begynna och
nycklarna till slottskyrkan återställas.
Karl IX:s omvårdnad om slottet kom hans änkedrottning
Kristina av Holstein-Gottorp till godo, ty Gävleborg jämte hela
Gästrikland tilldelades henne såsom livgeding. Om hennes
stränghet och sparsam het ha många vittnesbörd gått till
eftervärlden; — berättelsen om hur vid hennes bord strömmingen
inte fick benas och tråden mättes upp alnvis till
hovjungfrurnas sömnad anknyter sig kanske just till Gävleborg. Den
strömming, som från fisket vid kusten levererades in till den
kungliga hushållningen, var nog en stående rätt på hennes bord och
då som nu av en särdeles läcker beskaffenhet. Och tråden av
det lin, som växer i Gästrikland och Hälsingland, ingick nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
