Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen Hagen
som nalura-kontribulion till Hennes Kongliga Nåde och det
spanns, som det alltjämt spinnes, med en genom århundradens
generationer bevarad skicklighet till en finhet som spindelväv
och en fasthet och glans som metall; — nog var den tråden
värd sin vikt i guld och för dyrbar att ödslas bort.
Drottningen styrde och ställde här med samma kraft och
organisationsförmåga som hon utvecklat under makens
regeringstid. Bland de brev, daterade Gävleborg, som efter henne
äro i behåll, finnes även en för staden förmånlig resolution
angående tullfrihet å varor till och från Norrland.
Gästrikland med Gävle borg och stad hörde — då det icke
var livgeding — till ett län, som i omfattning söker sin like.
Den tidigare nämnde greve Abraham Brahe var ståthållare över
»Norrlanden», som det hette utan närmare precision. 1620 blev
Christofer von Wernstedt hans efterträdare som ståthållare över
ett område innefattande »Gestrikland med Geflehus,
Helsingland, Medelpad, Ångermanland, Westerbotten samt Österbotten,
Uleåborgs och Cajaneborgs fästningar och Wasa stad».
Gustav II Adolf tog in på slottet, hans styvmoders änkesäte,
vid de resor han gjorde runt Bottenhavet till Finland och
Livland. Gemålen Maria Eleonora reste en gång för att möta
honom på vägen och vistades då i januari och februari 1622
på Gävleborg. Hon gav därunder vid ett tillfälle »banquette»
för stadens borgerskap. Den 14 februari anlände Gustav Adolf
norrifrån till Gävle och efter några dagars uppehåll fortsattes
så färden till Stockholm. Maria Eleonora fick även hon såsom
änkedrottning Gästrikland och Gävleborg till livgeding. Men
hon vistades där aldrig och efter hennes flyttning ur riket år
1640 blev det indraget.
Dotterns, drottning Kristinas, namn är genom besök och flera
gåvobrev och handlingar knutet vid Gävle. För egen del tyckes
hon emellertid ej ha satt något värde på slottet. Då
borgerskapet begärde stadfästelse på de 200 dagsverken, som modern
tidigare förärat till stadskyrkans återuppbyggande, ansåg
drottningen att kyrkobygget borde inställas och att slottet, som hon
vore villig att donera, borde kunna, sedan innermurarna rivits
ned, »blilva ett passeligt Herrans tempel». Men den
donationen kom dock icke att fullföljas, utan blev sedermera »för
ser-deles orsaker skull revocerad och återkallad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
