Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt nordligaste V as as t o 11
för illa skadad och måste offras. Vad som fanns kvar av det
fristående koret bröts ner och i den inom slottet liggande delen
av kyrkan byggdes nya rum till de olika våningarna. Den
yttermur, som därvid uppfördes på östra sidan, har betydligt
mindre tjocklek än de gamla. Slottets övre del fick icke åter
sin forna utsmyckning; ett enkelt tak av plåt utan några torn
och spiror lades däröver. Stora trappuppgången förlades till
nordvästra hörnet, stora porten flyttades till norra sidan och
slottets yttre blev såsom det nu ter sig. Stentrappan utanför
porten pryddes med ett synnerligen vackert järnräcke, på vilket
mästarens namn, »Christopher Daehant» och »A. I). 1754» ännu
kan läsas. Detta år hade mellanvåningen blivit så pass
iståndsatt att landshövdingen baron A. J. Gripenhielm (1750—85) då
kunde inflytta.
Vid 1756 års riksdag gavs förslag till övre slottsvåningens
inredning och beviljades härtill 18 000 daler kopparmynt. Den
ståthållare, friherre Fredrik Sparre, som därefter med sin familj
tog sitt residens på slottet, hade både vilja och möjlighet att
med smak och sakkunskap leda restaureringsarbetet inom- och
utomhus. Hans maka Ulrika Maria Tessin var dotter till
riksrådet Nikodemus Tessin, Drottningholms och Stockholms slotts
arkitekt, och förnämligare kontakt med den odlade stilkänslans
och de sköna konsternas värld kunde den tiden ej erbjuda.
Under åren 1738 till 1753 hade de tvenne flyglarna uppförts,
den östra till ämbetslokaler och den västra till stall och
ekonomibyggnad. Slottsområdet erhöll en bättre och prydligare
inhägnad, bestående av järnstaket mellan murade pelare.
Gallergrindarna uppsattes mitt emot varandra på västra och östra
sidan och särskilt den senare är ett rikt och ståtligt
smidesarbete.
Terrängen ned mot ån kunde, sedan flyglarna uppförts, icke
få förbliva »en ödemark med starrtufvor och malört.» Ett
syneinstrument av år 1775 ger en ganska tydlig bild av hur den
nuvarande slottsterrassen ned mot ån såg ut då den nyss blivit
ordnad. På framsidan emellan flyglarna »lät Herr Baron och
ÖfverStåthållaren Carl Sparre» — sonen hade 1763 efterträtt sin
fader — »med mycken kostnad göra Parterner.
Afsättningsmuren är 4 alnar hög samt 30 famnar lång med 7 små
stenpelare ofvanpå muren samt trappor till nedre Partern, som utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
